Jag är astmatiker, i likhet med 800 000 andra svenskar. Andra som hör till riskgruppen är bland annat personer med KOL och hjärt- och kärlsjukdomar. Vi är alltså några miljoner svenskar som är extra sårbara.
Riskgruppen är prioriterad när det gäller vaccinering, influensamedicner, som Tamiflu, och sjukvård.
Visst är jag oroad. Både för mig själv och andra.
Var beredd på att Sverige kan bli ett mycket annorlunda land i höst:
Öde arbetsplatser, skolor och dagis. Tomma konsertsalar, biografer och affärer. Bussar och spårvagnar som går glesa turer, med allt färre passagerare. Människor som hastar fram i munskydd. Som låter bli att kindpussa och krama sina vänner.

Mellan 400 000 och fem miljoner svenskar beräknas bli smittade. Samhället kommer att ställas inför stora prövningar. Landets arbetsplatser måste planera för att halva personalstyrkan stannar hemma – för att de är sjuka eller vårdar sjuka anhöriga.
Belastningen på sjukvården kan bli extrem. Vården vacklar när vinterkräksjukan härjar, vad kan då inte svininfluensan ställa till med?
Hela befolkningen ska vaccineras och sjuka tas hand om. Också vårdspersonal insjuknar och vården kommer att vara underbemannad. Vi får räkna med längre väntetider och att planerade ingrepp som höftleds- och starroperationer skjuts upp.
Man kan inte helt undvika risken att bli smittad – utan att isolera sig totalt.
Men det finns en del att göra själv. Jag tvättar händerna ofta och använder handsprit. Och jag är noga med astmamedicinerna, att motionera och äta sunt.
En hygglig kondis förbättrar oddsen om man blir smittad. Mycket mer finns det inte att göra, annat än att hoppas att pandemin blir mild och att vaccinet fungerar.