Jag förstår verkligen att man surar på landstingen. Här har man kallat in extrafolk, hyrt extralokaler som idrottshallar och hittat på nya koncept som drive-in vaccination. Man har satt till alla klutar för att kunna genomföra kampanjen - men saknar själva vaccinet.
Och jag förstår verkligen irritationen hos alla dem som gått för att vaccinera sig men mötts av beskedet att vaccinet tagit slut.
För de flesta heltidsarbetande är det med rätt stort besvär man pressar in ett icke-akut besök på vårdcentralen mitt på dagen. Det tar i alla fall en eller ett par timmar och får ofta ske på bekostnad av andra aktiviteter, som lunch.
Förklaringarna till förseningarna varierar. Helt klart har både produktionstrassel och byråkrati spelat in. I vilket fall är det otillfredsställande och inte direkt förtroendeingivande.
Samtidigt rapporteras det in fler svenska dödsfall, häromdagen Simon, 3, och i går Jan-Erik, 48. Det är lätt att bli både orolig och förbannad. Som en vän sade: "Jag vill ha vaccin - nu!"

Vaccinationskampanjen har knakat i starten. Men det är värt att påminna om den största massvaccinationskampanjen i Sveriges historia. Ur ett internationellt perspektiv klarar sig Sverige bra, vi är först i Europa med att börja vaccinera.
En internationell influensakonferens förra veckan gav perspektiv. Andra länder är betydlig sämre rustade. I Ryssland, exempelvis, ska en tredjedel av befolkningen få vaccin. Denna månad startar vaccinationsproduktionen i tre ryska fabriker.
"Ni svenskar ska vara glada som får vaccin till hela befolkningen. Jag vet inte ens om jag kommer att få vaccin." sade en rysk delegat.
Men det ryska exemplet är intressant. Om Sverige hade en egen vaccinfabrik skulle vi inte behöva förlita oss på tveksamma garantiavtal eller förledas av överoptimistiska prognoser. Då hade vi kunnat dra i gång vaccinproduktionen tidigt, haft kontroll över leveranserna och säkert sluppit en del byråkratikrångel. Och kostnaden för en fabrik, en miljard, är betydligt mindre än vad vi nu betalat för både vaccin och "garantiavtal".

Det tar tid, åtminstone fem år, att bygga och få i gång en vaccinfabrik. Men en fabrik skulle betala sig snabbt. Sverige kan sälja vaccin, och vi kan vara helt säkra på att få nya influensor varje år. Förr eller senare får vi också en ny pandemi, och det är inte säkert att den blir lika lindrig som svininfluensan varit hittills. Utan en egen fabrik är vi, som professor Björn Olsen uttrycker det, "rökta" i ett sådant läge.
Varför inte se svininfluensan som en generalrepetition och lärotid? Tänk framåt folkhälsominister Maria Larsson, återuppta planerna på en svensk vaccinfabrik!