Sverige har i dag ett av Europas mest liberala apotekssystem. Marknadskrafterna ska råda och, åtminstone på papperet, ge svenskarna bättre och säkrare läkemedelsservice. Efter avregleringen 2009 har 600 statliga apotek sålts ut, privata aktörer har fått fritt fram och 300 nya apotek har öppnat. Att apoteksmarknaden nu är översvämmad är i stort sett alla inblandade aktörer överens om.
Vi har helt enkelt på tok för många apotek - förutom i den trista och olönsamma glesbygden förstås. 33 glesbygdskommuner saknar exempelvis helgöppna apotek helt, enligt en genomgång tidningen Dagens apotek gjort. Men i storstäderna ligger apoteken bokstavligen vägg i vägg och har generösa öppettider. Nio apotekskedjor slåss om skattepengar och konsumenternas plånböcker.
I den extremt tuffa konkurrensen har apoteken svårt att få tillräckligt med klirr i kassan. Kronans droghandel kom exempelvis häromveckan med en dyster kvartalsrapport. Att sälja läkemedel ger helt enkelt för liten vinst.
Därför satsar de flesta apotek i stället på att kränga lönsamma egenvårdsprodukter - som hudkrämer, smink, naturmedel och bantningspreparat. Kedjorna storsatsar exempelvis på skönhet och har egna antirynkkrämer och anställer hudterapeuter.
Om konsumenterna var nöjda och belåtna vore allt väl. Men det är de inte. Svenskarnas förtroende för apoteken dalar. Vi drabbas av branschens allt större problem med långa väntetider, felexpedieringar, personalbrist, datakrångel och bristande läkemedelslagring.
Ofta gapar det tomt i apotekshyllorna för apoteken inte har ordentliga lager. Sjuka svenskar måste gå ifrån apoteket med oförrättat ärende – för att den efterfrågade medicinen inte finns i lager. Basservicen och hjärtat i verksamheten, att bistå befolkningen med förskrivna läkemedel, har faktiskt blivit sämre.
Staten borde förstås ta apoteken i örat och kräva skärpning. Men nej. Istället vill man ge apoteken ännu mer skattepengar att fajtas om. Nu undersöker staten om man kan höja marginalerna på receptbelagda läkemedel. Det betyder att mer skattemedel ska gå till befolkningens läkemedel för att ge apoteksbolagen högre vinster. Vilka vinstmarginaler som kommer att krävas är upp till kapitalmarknaden, enligt Magnus Thyberg på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket.
- Rent krasst handlar det om att bolagen bestämmer vad lönsamheten ska vara. Om man får väldigt mycket pengar får man många apotek. Får man lite pengar kommer man att dra ned på mängden apotek, säger han till Dagens Industri.
Den fria apoteksmarknaden, som ska leda till perfekt konkurrens och optimal resursanvändning, behöver nu alltså ännu mer statligt stöd. Och det kommer att kosta hejdlösa summor att göra alla sugna apoteksbolag till proppmätta vinstmaskiner.
Och vi skattebetalare lämnas snopna kvar med notan.