Anna Bäsen.

Varannan svensk diabetiker

får inte tillräckligt bra vård. Statistik från nationella diabetesregistret, dit de flesta sjukhusen och vårdcentralerna rapporterar sina resultat, visar att omkring 50 procent av diabetikerna har för högt blodsocker och/eller för högt blodtryck. Det ökar risken för komplikationer som exempelvis synnedsättning, hjärtinfarkt, stroke, nervskador, njursvikt och demens. Statistiken visar också att de flesta diabetiker som är över 30 år har skador i ögonen, dia-betesretinopati. Det kan ge sämre syn och blindhet. Diabetesvården måste bli tuffare. Forskningen visar att diabetiker behöver bättre blodtryck och blodfettvärden än icke-diabetiker för att slippa hjärt- och kärlsjuk- domar. Det krävs täta kontroller, ökad satsning på kost- och motionsprogram och aggressiv medicinering. Och det kostar. Men att inte höja kvaliteten kostar också. Diabetesvården tar redan en knapp tiondel av vårdbudgeten. Det syns särskilt i hjärtsjukvården. De flesta svenskar som kommer till sjukhus med hjärtinfarkt eller som genomgår bypassoperation har diabetes eller förstadier till sjukdomen.

De stora insatserna

behövs innan vi blir sjuka. Nio av tio svenskar som får diagnosen typ 2 diabetes på vårdcentralen är överviktiga. Också risken för typ 1 diabetes höjs med ökande vikt. Visst är det genetiska lotteriet orättvist. Vissa tål helt enkelt inte kaloristinn kost. Andra kan frossa utan att bli sjuka. Men vi har byggt ett samhälle som bäddar för fetma. Fet och söt mat finns inom räckhåll dygnet runt, promenad- och cykelvägar är mörklagda eller dåligt underhållna, i skolan dras gympalektioner in och i skolfiket säljs läsk och godis. Sverige ligger några år efter den utveckling vi ser i USA - men inte tillräckligt långt efter. I dag får svenska elvaåringar "åldersdiabetes". Vi riskerar att få en generation av feta, hjärtsjuka, synskadade, njursjuka, deprimerade och arbetshandikappade 20- och 30-åringar. Det har vi inte råd med. Vare sig mänskligt eller ekonomiskt.