Det har varit massiv rapportering om svininfluensan. Hur har media och myndigheter skött sig? Är vi lagom rädda för svininfluensan?
RUTGER: Jag tycker man legat rätt för det mesta. Men man borde tonat ned risken för de minsta barnen att få allvarlig influensa, för den risken är inte så stor. Föräldrar eller blivande föräldrar kanske blivit onödigt rädda.
ANNIKA: Ja, för risken för att de riktigt små barnen ska bli sjuka i svininfluensa är lika stor som vid en vanlig influensa. Och det sker varje år och det bråkar vi ju inte om så mycket. Det är ni ju rätt vana vid, eller hur Rutger?
RUTGER: Ja, för riktigt små barn är varje epidemi en pandemi eftersom de inte träffat på några smittämnen tidigare. Först senaste tio åren har vi förstått hur vanligt influensa är hos spädbarn. Det är en hög sjuklighet och visst får många ligga på sjukhus kort tid för observation, men de blir faktiskt inte särskilt sjuka. De intensivvårdade barnen är få i spädbarnsgruppen. Det är naturens vishet, småbarn råkar ut för många smittämnen för första gången och de ska inte bli så sjuka.
ANNIKA: Det här är viktigt. Man behöver bara ge dem lite stöd med vätska och näring. Här har vi en skillnad mot spanska sjukan där små barn dog som flugor.
RUTGER: Personligen hoppas jag att vi inte får en stor epidemi samtidigt med de andra smittorna som drabbar spädbarn hårt, som RS- och rotavirus. Då blir det väldigt hög belasting på vården och vi måste göra omprioriteringar. Allt talar tyvärr för att vi får en stor RS-epidemi i år men jag hoppas att den kommer först efter jul.

Mänskligheten har drabbats av pandemier med 10 och 40 års mellanrum. Ökar antalet pandemier?BJÖRN: Ja, allt talar för det. Vi har en helt annan smittspridning i dag. Vi reser på ett helt annat sätt och blir allt fler. 1968 var vi tre miljarder, i dag är vi sju. Människan är jordens näst vanligaste däggdjur, näst efter brunråttan. Vi har skapat historiskt och evolutionärt gigantiska djurpopulationer av vissa arter, höns är jordens vanligaste fågel och grisarna är över en miljard. I de här stora populationerna där vi har blandningar av människa och djur utvecklas nya virus.
ANNIKA: Då vill jag fråga dig Björn hur det kan komma sig att vi aldrig haft så långt mellan två pandemiska utbrott - Hong kong 1968 och nu 2009. Nu när vi är världens vanligaste djur och har den förskräckliga djurhållningen.
BJÖRN: Men vi har ju haft incidenser, som sars och fågelinfluensan. De sista 13 åren har vi haft ett nytt virus per år som knackat på dörren.
ANNIKA: Men hörrudu, hur många virus knackade på dörren 1920? Det kan vi inte veta. Nu sitter vi här med våra nya DNA-maskiner och kan säga "oj här är något nytt". Visst borde det vara en enormt stor skillnad men det är svårt att säkert säga att det verkligen är det.
BJÖRN: Om man tittar på andra djurarter så ser vi att när man får stora populationer så blir de också utsatta för även de minsta varelserna. Men du kan ha helt rätt att det här är ett fenomen som hållit på sen 1900-talets början, att det studsat nya virus fram och tillbaka.

Hur kommer framtidens pandemi att se ut?
BJÖRN: Nya influensor!
(skratt)
BJÖRN: Vi vet inte alls hur framtidens influensor kommer att se ut men jag tror att det här är en bra generalrepition. Vi kommer att få nya virus som vi inte vet hur de beter sig.
ANNIKA: Vi har ju förlorat fokus på fågelinfluensan men den ligger faktiskt fortfarande och pyr.

Jag hörde en programledare på radio häromdan som var helt övertygad om att viruset utvecklats av läkemedelsföretag i samarbete med världens stater. Vad säger ni om konspirationsteorierna?
ANNIKA: Det ligger absolut inget i det. Vi kan bara tala om hur det är. Man kan följa hur viruset uppkommit, det är ingen mänsklig hand inblandad i det, däremot mänskligt influensavirus. Att bemöta irrationella påståenden rationellt är bland det svåraste som finns. De människor som är 100 procentigt övertygade om att det är en konspiration eller att vaccinet är farligt kan vi aldrig övertyga.

 

Vad kan vi göra när det gäller tillgången till vaccin, bland annat du Björn har ju argumenterat för en svensk vaccinfabrik?
BJÖRN: Det här är en bra generalrepition, vi kan lära väldigt mycket. Nästa pandemiska virus vi får in kanske blir ett bedrövligare och besvärligare virus. Och då tror jag att vi måste kunna kontrollera flödet av vaccin bättre än idag för att säkra tillgången. Kanske tre, fyra länder kan gå ihop om en vaccinfabrik. Det måste det också finnas en biståndsaspekt, att vi kan ge vaccin till en del utvecklingsländer.
ANNIKA: Det bästa är om vi kan få fram ett näsvaccin, det är enkelt att administrera och man slipper hela hanteringen med sprutor.
BJÖRN: Ska vi dessutom, inom 20-25 år, lyckas få fram ett mycket bättre vaccin som är riktat mot flera olika virus krävs det satsningar på vaccinforskning.
ANNIKA: På europanivå måste vi engagera oss i vaccinframställning. Men jag tror att det kanske kostar mer än det smakar att ha en vaccinfabrik förlagd i Sverige. Men vaccinforskning är jättebra, det är egentligen det starkaste argumentet för en vaccinfabrik i Sverige: att det skulle stimulera svenskarna till forskningsinsatser till nytta för Sverige men också för världen.

Det finns ju en del olika beteckningar på den här smittan, nya influensan, svininfluensa, fläsksnuva och baconfeber. Vilken gillar ni bäst?
ANNIKA: Man har slaktat ett stort antal egyptiska svin under förevändningen att de skulle bära på influensa. I Kina har de slutat äta korv. Att förknippa denna influensa med svin är alldeles fel. I nederländerna kallas den The Mexican flu och det är vad som borde varit relevant, men det är så politiskt inopportunt numera att ge ortsnamn till sjukdomar eftersom man förknippas med sjukdomen.
RUTGER: Men ortsnamn är ju en tradition.
BJÖRN: Ja, det är en fin tradition, som Hong-Kong eller spanska sjukan.
ANNIKA: Den borde kallas för nordamerikanen, då har vi tagit med både Mexiko och Kanada. Allt med bacon och fläsk, det är så fel. Man skulle också kunna kalla den den nya människoinfluensan.
BJÖRN: Ja, men vad ska vi kalla nästa influensa då, den nyare nya människoinfluensan?
ANNIKA: WHO bestämde att den ska kallas nya influensan och vi följer det. Men nu har WHO döpt om den igen, till pandemiskt H1N1 2009, och det blev för magstarkt.
BJÖRN: En tungvrickare.
ANNIKA: Vi håller oss till nya influensan - inte svininfluensan för det bryter mot alla regler - och hoppas vi får kalla den för nordamerikanen framöver.