Större bröst, rakare näsor och rynkor som försvinner. Skönhetsoperationer har blivit en del av vardagen för många svenskar - varje år ökar antalet ingrepp med nära 20 procent. Men finanskrisen påverkar även plastikbranschen. En internationell trend är att mindre etablerade kliniker försöker locka kunder genom att dumpa priserna.
Fenomenet är tydligt, inte minst i USA. Det har fått det amerikanska plastikkirurgisällskapet ASPS att reagera:
- Sökandet efter bottenpriser kan påverka säkerheten, och patienten bör vara försiktig innan den lägger sitt ansikte i händerna på vem som helst, skriver organisationen i ett pressmeddelande.
I Sverige blir plastikkirurgi hela tiden mer vanligt. Att spruta in gelén Macrolane i brösten har fått ett genombrott det senaste året.
Metoden är en svensk uppfinning och anses ha betydligt färre biverkningar. Gelén består av hyaluronsyra och är ett ämne som naturligt förekommer i kroppen, vilket minskar risken för allergiska reaktioner. Patienten behöver inte heller sövas och får inga smärtor efter ingreppet.
- Fillers, eller insprutningar, av alla slag ökar, säger plastikkirurgen Anders Liss på Art Clinic AB.
Även män har börjat spruta in Macrolane. Muskelbyggande män är intresserade av att förstora vadmusklerna, eftersom dessa är svåra att träna upp i storlek. När muskelbyggarna drar ner på träningen uppstår även andra estetiska bekymmer.
- Då börjar bröstmusklerna hänga. Vissa upplever det som ett problem och kommer till oss, säger Anders Liss.
Vanligaste önskemålet
Just brösten tycks fortfarande vara den största fixeringen hos svenskar.
- Jag har jobbat 25 år i den här branschen och det är samma önskan hos kvinnorna, säger plastikkirurgen Lars Bolander.
Men många mår inte bättre efter en bröstförstoring. Vetenskapliga studier visar att kring 40 procent av patienterna är missnöjda med resultatet efter en bröstförstoring.
- Kvinnor har ofta för stora förväntningar på vad som ska hända efter en bröstförstoring. Att de ska träffa en kille, bli rika eller något annat. När det inte inträffar, då kommer besvikelsen, säger Per Johnsson docent i klinisk psykologi vid Lunds universitet.