Göteborgs universitet har i 15 år arbetat med ett forskningsprojekt vars mål är att kvinnor som saknar en livmoder från födseln eller efter en canceroperation ändå ska kunna föda egna barn. Foto: The Lancet
Göteborgs universitet har i 15 år arbetat med ett forskningsprojekt vars mål är att kvinnor som saknar en livmoder från födseln eller efter en canceroperation ändå ska kunna föda egna barn. Foto: The Lancet

Världsunik födsel
har skett i Göteborg

Publicerad
Uppdaterad

En världsunik födsel har skett på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Det är första barnet någonsin som fötts av en kvinna med en transplanterad livmoder, berättar Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.

Pojken kom till världen i början av september med hjälp av kejsarsnitt. Mamman är en svensk kvinna i 35-årsåldern.

– Jag har alltid burit på en stor sorg eftersom jag trodde att jag aldrig skulle kunna bli mamma. Och nu har det omöjliga blivit verklighet, säger mamman till AP.

Föräldrarna, som är anonyma, är lyckliga över barnet.

– Det var en ganska tuff resa genom åren, men nu har vi fått den mest fantastiska bebisen, säger pappan till The Telegraph.

Göteborgs universitet har i 15 år arbetat med ett forskningsprojekt vars mål är att kvinnor som saknar en livmoder från födseln eller efter en canceroperation ändå ska kunna föda egna barn. Detta genom att de får en livmoder transplanterad från en levande donator.

I projektet har nio kvinnor fått en livmoder transplanterad från en donator som i de flesta fallen var kvinnans egen mor. Sju kvinnor har under 2014 försökt att bli gravida genom att kvinnans eget ägg, efter befruktning i provrör har återförts till den transplanterade livmodern, berättar Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.

I våras konstaterades den första graviditeten. Det är en kvinna i 35-årsåldern som blev gravid drygt ett år efter livmodertransplantationen. Hon kom att bli den första kvinnan i världen som fött barn från en transplanterad livmoder.

– Mats (läkaren) sa till oss att det inte fanns några garantier, men jag och min partner, vi kanske gillar att ta risker, vi tänkte att det här var den perfekta idén, säger mamman till AP.

I intervjun beskriver hon den fantastiska känslan kring sonens födsel.

– Så fort jag hade den här perfekta bebispojken på mitt bröst, hade jag tårar av lycka och enorm lättnad, säger kvinnan till AP.

Hon fortsätter:

– Jag kände mig som en mamma första gången jag rörde vid min bebis och var förundrad över att vi slutligen klarade det, säger hon till AP.

Saknat livmoder

Till AP har kvinnan på söndagen uppgett att hon fick veta att hon saknade livmoder när hon var 15 år gammal, och att hon tog det väldigt hårt.

– Jag var otroligt ledsen när läkarna berättade för mig att jag aldrig skulle kunna bära mitt eget barn, säger kvinnan till AP.

Ett decennium senare hörde hon om läkaren och professorn Mats Brännströms studie vid Göteborgs Universitet, och bestämde sig för att vara med. Kvinnans mamma ville vara donator, men matchade inte. Den nu 35-åriga kvinnan har istället fått livmodern från en 61-årig kvinna, som inte är släkt utan vän till familjen.

– Hon är en fantastisk person och hon kommer alltid att finnas i våra liv. Och hon har en väldigt speciell koppling till min son, säger den nyblivna mamman till AP.

"Tuff resa"

Båda föräldrarna önskar att vara anonyma.

– Det var en ganska tuff resa genom åren, men nu har vi fått den mest fantastiska bebisen, säger pappan till The Telegraph.

Pappan berättar vidare om barnet.

– Han är väldigt, väldigt söt, och han skriker inte ens, han bara mumlar, säger han till The Telegraph.

Föräldrarna ger barnet namnet Vincent, enligt AP.

– Han är inte annorlunda från andra barn, men vi kommer att ha en bra historia att berätta. En dag kommer han att kunna titta på tidningsartiklar om hur han var född och veta att han var först i världen att födas på det sättet, säger pappan till The Telegraph.

I intervjun med AP berättar föräldrarna om just nu sömnlösa nätter, men mamman berättar att Vincent är en väldigt lugn bebis och att paret njuter av uppelvelsen av att ha blivit föräldrar.

Föräldrarna måste ganska snart ta ställning till om de vill ha ett andra barn, eftersom läkemedlen som förhindrar kroppen från att stöta bort livmodern kan ge skador i det långa loppet. Paret får antingen försöka med ett till barn, eller ta ut livmodern, enligt AP.

– Vi kommer definitivt att fundera på det. Men just nu är vi väldigt lyckliga över en baby, säger pappan till AP.

Mamman berättar för AP om hur tuffa medicinerna är för hennes kropp och att paret måste se hur det hela utvecklar sig, men uppger att hon och hennes man mycket väl skulle kunna tänka sig ett andra barn.

– Jag har alltid burit på en stor sorg eftersom jag trodde att jag aldrig skulle kunna bli mamma. Och nu har det omöjliga blivit verklighet, säger mamman till AP.

Det var professor Mats Brännström, ledare för forskningsprojektet, som utförde kejsarsnittet.

- Barnet skrek direkt efter födseln och har inte behövt någon annan vård en normal klinisk observation på neonatologiavdelningen, berättar han i pressmeddelandet. Både barnet och mamman mår bra och de är nu hemma, men vi följer dem genom fortsatta regelbundna kontroller. De nyblivna föräldrarna är naturligtvis väldigt lyckliga och tacksamma.

Fullt frisk

Barnet är en pojke som är fullt frisk och utvecklas normalt. Han vägde 1 775 gram, vid födseln som skedde i vecka 32 i stället för som planerat i vecka 34. Kejsarsnittet utfördes tidigare genom att mamman fick havandeskapsförgiftning.

Graviditeten, som förstås noga övervakades, följde enligt Mats Brännström alla normala kurvor.

- Våra kontroller har inte noterat några avvikelser hos vare sig fostret eller den blivande mamman, säger han.

Efter transplantationen hade kvinnan tre milda avstötningsreaktioner, varav en under graviditeten, men dessa kunde behandlas på ett effektivt sätt, enligt pressmeddelandet från Göteborgs universitet.

– Det känns jättefint, det har varit ett långt jobb. Det ligger 10-15 års forskningsjobb bakom och nu har vi hittat den här behandlingen, säger Mats Brännström till GT.

Mer forskning ska göras

Och forskningen kan ha stor betydelse, menar han.

– Det är en typ av infertilitet som vi förut inte kunnat behandla. För kvinnor som saknat livmoder har det inte funnits några behandlingsalternativ alls. Så vi har hittat en möjlig framkomlig väg för detta. Vi har bevisat att det fungerar, sen återstår det att göra studier på hur effektivt det är och vad riskerna är, säger Mats Brännström till GT.

Nio kvinnor har transplanterats inom ramen för studien och enligt honom går det bra för sju av dem.

Men när den här typen av behandling kan bli aktuell för kvinnor utanför studien är svårt att säga.

– Först ska vi avsluta vår studie och sedan påbörja nya forskningsstudier för att se hur stor effektiviteten är och bestämma vilka grupper det lämpar sig för och vilka som ska vara donatorer. Så det är nog flera år av arbete som vi pratar om, säger Mats Brännström till GT.

Adrianna Pavlica
Adrianna Pavlica

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida