Hjällboskolans rektor Peter Holmqvist vill problematisera det faktum att pojkarna varit i en annan stadsdel än sin egen, vid tillfället för misshandeln. Foto: Per Wissing
Hjällboskolans rektor Peter Holmqvist vill problematisera det faktum att pojkarna varit i en annan stadsdel än sin egen, vid tillfället för misshandeln. Foto: Per Wissing

"Vad gjorde de på Kortedala torg?"

Publicerad

GÖTEBORG. Efter häktningen av fyra pojkar som gick på Hjällboskolan vädjar skolledningen om självrannsakan.
De frågar sig varför alla fokuserar på skolans ansvar - när misshandeln inträffade en söndag.
- Och vad gjorde de på Kortedala torg, undrar rektorn Peter Holmqvist.

- Vi försöker jobba så bra som möjligt för att vara ute i tid med dessa killar. Vårt fokus nu är på att killarna ska kunna återvända till skolan en dag. Men det pratas så mycket om skolans inblandning, men det finns ett föräldraansvar med, säger Hjällboskolans rektor Peter Holmqvist.
Han vill problematisera det faktum att pojkarna varit i en annan stadsdel än sin egen, vid tillfället för misshandeln.
Orsaken kan vara att de blivit kända ansikten i sitt eget närområde.
- Ett skäl kan vara att man är anonym där. Man har ännu inte gjort sig besvärlig. Flera av dem har varit på biblioteket på Blå Stället, hängt vid Angereds centrum och blivit kända hos omgivningen, bland de vuxna, säger Peter Holmqvist.
- Där kan de ha fått uppmärksamhet och därför tar sig till nya platser där man inte är ett känt ansikte hos vuxna.


Killgäng skapar oro
Försöker ni jobba med att "sätta ungarna på plats" när de börjar spåra ur och säga att "nu får det vara nog"?
- Ja, det är ungefär det vi menar när vi säger att vi har en oro för vissa elever. Förra läsåret hade vi inte den här situationen och nu är det i årskurs nio där ett gäng killar har skapat oro för oss.
Vad tror ni på skolan är det som har satt i gång den här utvecklingen hos de här pojkarna?
- Det är ett inslag av droger tror vi, grupperna är lite konstituerade efter narkotikan. Det innebär inte att ungdomarna har narkotikaproblem egentligen, utan att det sammansvetsar dem och att de börjar komma i kontakt med kriminella personer för att få tag på det. Och de kostar pengar, vilket är kopplat till ekonomi och brottslighet.
Finns det äldre killar som försöker utnyttja niondeklassarna i sina egna syften, att få dem att bli springpojkar?
- Så fungerar de här mekanismerna. Det finns ett ökat tryck från den kriminella sidan och dem som hanterar narkotika på de unga pojkarna.


"Se över hur vi jobbar"
En så kallad Kriskommission kan bli ett konkret svar på problemet med att fånga upp elever "på glid". Rent konkret kan det innebära en utökad kontakt mellan alla vuxenparter som rör sig i högstadieelevernas miljö.
- Vi behöver se över hur vi jobbar och samverkar mellan skola, föräldrar, socialen och polisen. Så att vi kan säga till föräldrarna att "ditt barn har en ökad frånvaro och har uppgifter på att din son eller dotter röker och kanske även använder droger. Därför vill vi att ni tar ert barn och drogtestar honom eller henne" och sedan ha svar på hur de ska göra för att detta ska bli av, säger Peter Holmqvist.

Markus Hankins
Markus Hankins

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida