Här går Anton, 21, runt i skolan med svärdet. Foto: PolisenHär går Anton, 21, runt i skolan med svärdet. Foto: Polisen
Här går Anton, 21, runt i skolan med svärdet. Foto: Polisen
Foto: PolisenFoto: Polisen
 Foto: Polisen
Svärdet han hade med sig till skolan. Foto: PolisenSvärdet han hade med sig till skolan. Foto: Polisen
Svärdet han hade med sig till skolan. Foto: Polisen
Anton Lundin Pettersson hade med sig en pricktavla till skolan. Polisen tror att han planerade att sätta den på bröstet för att det skulle bli lättare för polisen att skjuta honom. Foto: PolisenAnton Lundin Pettersson hade med sig en pricktavla till skolan. Polisen tror att han planerade att sätta den på bröstet för att det skulle bli lättare för polisen att skjuta honom. Foto: Polisen
Anton Lundin Pettersson hade med sig en pricktavla till skolan. Polisen tror att han planerade att sätta den på bröstet för att det skulle bli lättare för polisen att skjuta honom. Foto: Polisen
Anton Lundin Pettersson planlade attacken mot Kronans skola i Trollhättan i flera veckor. Foto: PrivatAnton Lundin Pettersson planlade attacken mot Kronans skola i Trollhättan i flera veckor. Foto: Privat
Anton Lundin Pettersson planlade attacken mot Kronans skola i Trollhättan i flera veckor. Foto: Privat
På tisdagen offentliggör polisen utredningen av skolattacken.På tisdagen offentliggör polisen utredningen av skolattacken.
På tisdagen offentliggör polisen utredningen av skolattacken.
Stora delar av utredningen har dock sekretessbelagts. Foto: Anna-Karin NilssonStora delar av utredningen har dock sekretessbelagts. Foto: Anna-Karin Nilsson
Stora delar av utredningen har dock sekretessbelagts. Foto: Anna-Karin Nilsson
Över hundra personer har förhörts i utredningen efter skolattacken på Kronans skola i Trollhättan. Foto: Joachim NywallÖver hundra personer har förhörts i utredningen efter skolattacken på Kronans skola i Trollhättan. Foto: Joachim Nywall
Över hundra personer har förhörts i utredningen efter skolattacken på Kronans skola i Trollhättan. Foto: Joachim Nywall
Den 20-årige Elevassistenten Lavin Eskandar påträffades innanför entrén till skolan där han ställt sig emellan mördaren och skolbarnen. Foto: PrivatDen 20-årige Elevassistenten Lavin Eskandar påträffades innanför entrén till skolan där han ställt sig emellan mördaren och skolbarnen. Foto: Privat
Den 20-årige Elevassistenten Lavin Eskandar påträffades innanför entrén till skolan där han ställt sig emellan mördaren och skolbarnen. Foto: Privat
17-årige eleven Ahmed Hassan avled senare på sjukhus. Foto: Privat17-årige eleven Ahmed Hassan avled senare på sjukhus. Foto: Privat
17-årige eleven Ahmed Hassan avled senare på sjukhus. Foto: Privat

Utredningen av skol– attacken offentliggörs

Publicerad

Här är övervakningsfilmerna som visar när skolmördaren Anton Lundin Pettersson vandrar omkring i skolan Kronans korridorer och letar nya offer.

Bilderna ingår i den omfattande, nu nedlagda förundersökning som blev offentlig på tisdagen.

Där framkommer bland annat även att Lundin Pettersson lämnade efter sig ett brev – vars innehåll tydligt påvisar att han inte hade tänkt överleva sin attack.

Första larmet kom klockan 10.09 den 22 oktober. En knivbeväpnad person hade tagit sig i lokalerna på Kronans skola i Trollhättan. Klädd i svart kappa och hjälm, med en torshammare runt halsen och ett svärd gick Anton Lundin Pettersson runt i korridorerna och högg ner de med utländsk bakgrund.

På presskonferensen i dag sa polisen att skolan var väl utvald och att förövaren troligen ville bli skjuten av polisen på platsen.

– Han hade lämnat efter sig ett brev. I brevet framkommer det tydligt att han inte hade som avsikt att komma hem efter attacken, säger Thomas Fuxborg, polisens presstalesperson.

I utredningen står det att avskedsbrevet hittades skrivet för hand i ett anteckningsblock i bostaden.

Han hade sökt på internet om fenomenet, sucide by cop, det vill säga att ta sitt liv genom att utföra en händelse som får polisen att skjuta ett dödande skott.

Enligt Thomas Fuxborg, polisen kan Anton Lundin Pettersson rent av ha haft en så kallad prickskyttetavla fäst på röstet.

– På platsen anträffade vi en prickskyttetavla. Vi antar att tanken var att sätta den på sitt bröst i samband på aktionerna. När polisen kom skulle man prickat honom på prickskyttetavla, sa Thomas Fuxborg.

Och polisen tvingades till slut skjuta gärningsmannen. Men redan utanför entrén hittades en 42-årig matematiklärare som senare kom att avlida av sina svåra knivskador.

Tydligt hatbrottsmotiv

Polisens gärningsmannaprofilgrupp kommer fram till att det rör sig om ett "tydligt hatbrottsmotiv". I rapporten skriver gärningsmannaprofilgruppen att mördaren särskilt valde bort personer som inte hade utländsk bakgrund och gav sig på personer med invandrarbakgrund.

"Vår bedömning är att Anton kopplat egna upplevda misslyckanden till invandringen och att han vänt sin besvikelse, oro och aggressivitet mot samhället som enligt honom under en längre tid gjort felaktiga prioriteringar av människor med behov av stöd", skriver polisens gärningsmannaprofilgrupp och fortsätter:

"Personer med invandrarbakgrund har för honom blivit kollektivt medskyldig i detta".

Hatbrott Trollhättan

– Anton led inte av någon psykisk ohälsa och det har inte förekommit någon psykiatrisk vård. Han var vid sina sinnes fulla bruk när det här hände. Skolan var noga utvald utifrån vilket klientel av personer det var som jobbade och var elever på skolan. Det var ett hatmotiv som låg bakom aktionen, säger Thomas Fuxborg.

Enligt Leena Mallki, historiker och statsvetare vid Helsingfors universitet som specialiserat sig på frågor rörande terrorism, politiskt våld och särskilt så kallade skolskjutningar, finns det likheter mellan händelsen i Trollhättan och de på annat håll i världen.

Men också olikheter.

Olikheter mot skolskjutningar

– Att han klätt ut sig som Dart Vader och har ett svärd skiljer ut sig, säger Leena Malkki.

I bland annat Finland finns det exempel där förövaren använt sig av kniv. Och då har det varit ett andrahandsval, då inte det varit möjligt att få tag i skjutvapen.

Men det kan också vara så att Anton Lundin Pettersson haft starka skäl för att just använda ett svärd, menar Leena Malkki.

Rent allmänt sett.

– De ikläder sig ofta roller där varje del har en speciell mening, säger hon.

Ett skäl för att inte använda stickvapen vid liknande händelser är att skjutvapen ger en möjlighet till distans till de som dödas och det underlättar också för att ta livet av flera personer under en begränsad tid. På så vis sticker Anton Lundin-Pettersson ut också i fall rörande trippelmord över huvudtaget. Även där är annat än skjutvapen mycket ovanligt.

I Trollhättan dog förutom den 42-årige matematikläkaren två unga personer. Den 20-årige Elevassistenten Lavin Eskandar påträffades innanför entrén till skolan där denne ställt sig emellan mördaren och skolbarnen. 17-årige eleven Ahmed Hassan avled senare på sjukhus.

Över hundra personer förhörda

Över hundra personer har förhörts i utredningen efter skolattacken som blir offentlig vid elva-tiden på tisdagen. Men redan tidigt kom kritik mot utredningen för att den inte verkade ha gått tillräckligt djupt i sökandet efter mördarens eventuella kontakter på nätet.

Några dagar före jul avslöjades att ingen av den skjutne mördarens nätkontakter hade kontaktats i utredningen.

– Det är märkligt att man som förundersökningsledare inte är mer intresserad av att ställa frågor och ge direktiv till de som kollar datorerna, sa kriminologiprofessor Janne Flyghed till SR Ekot.

Enligt förundersökningsledare Thord Haraldsson har IT-forensiker gått igenom allt material.

– Jag är ingen datakille. Jag utgår från att IT-utredarna har berättat allt som är relevant med anknytning till utredningen, sa han till TT.

Onlinespel

På frågan om kritiken kunde leda till att polisen tittar igenom de kontakter mördaren hade via bland annat onlinespel, svarade Haraldsson då:

– Om det inte är gjort och om det går så kanske man kan göra det. Men jag har haft flera kontakter med IT-gruppen och de har muntligt gett mig besked om vad de kommit fram till och vad de bedömer har relevans i utredningen.

Totalt ska utredningen om fatta 500 sidor, varav 50-talet sidor fortfarande anses vara sekretess enligt polisen. I den offentliga delen ingår bland annat den gärningsmannaprofil som gjordes av polisens nationella operativa avdelning.

Daniel Olsson
Daniel Olsson
Jonathan Berntsson
Jonathan Berntsson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst idag