Tanken på att inte bo i Götet har både lockat och skrämt mig under åren. Ibland har jag testat på både Malmö och Stockholm i perioder. Just nu befinner jag mig med ena benet i Vasastan och det andra i Enskede utanför Stockholm där min kille bor.
Ibland vaknar jag på morgonen och undrar varför spårvagnarna kör så tyst.
- Det är för att du inte hör dom på 50 mils avstånd, svarar Per, min kille, nyvaket.
Jag vet allt om att pendla och ha dubbelt av allt. Kroppen må flänga hit och dit och träffa SJ för ofta, men hjärtat vet var det bor. I Göteborg. Min stad som jag verkligen önskar en underbar framtid och utveckling.
Så, dags för min framtidsvision. Den känns lite stor och vild, men det är lite poängen. Jag tror överlag att Götet skulle må bra av att bli mer radikalt och okonventionellt.
Det funkar. Berlin är ett bra exempel.

Min dröm är att Göteborg ska bli den öppnaste staden. I Sverige. I världen.
Vi ska ha gratis kollektivtrafik. Jättesmidig ska den vara, vem behöver bil längre? Och tänk att just vi blev först med en stad av bara elbussar och eltaxibilar.
På nöjessidan ska vi även där öppna upp. Vi ska vara först med att avskaffa krogvaktssystemet som det ser ut nu och bli världsbäst på aktiv ickesegregation. Det ska inte vara avenybrats vs indiekids och gayklubbarna på bakgatorna. (Vi kommer inte behöva specifika gayklubbar längre, alla ställen är redan gay!)
Galna, roliga konceptklubbar för alla ska locka med allt från karaoke till konst. På somrarna har Göteborgs stad fixat fantastiska hammockar, picknickbord och badplatser mitt inne i stan.

Ja, jag inser att det behövs en del arbete med och i kanalerna, men det är värt det. Flytpontoner i form av rosa knubbsälar med rutschkanor från nosen. Simskolor och små opretentiösa fik i runda små turkosa husvagnar, precis som i Stockholm.
På vintrarna åker vi längdskidor i allén och grillar soyakorv i korsningarna på färdigordnade storgrillar för alla.
Två gånger om året rensar vi alla våra förråd, källare och vindar för då är det stadsloppis. Vem som helst sätter ut ett bord och stan fylls av fynd och shoppingsugna. Vi återanvänder, recyclar och byter. Vi träffar våra grannar, lär känna dem och går kanske till jobbet dagen efter i deras gamla fina poplinkappa.
Centrum är tråkigt som det är nu. Hur många gånger kan man orka gå Kungsgatan-Kompassen-Nordstan och sen tillbaks? I framtiden har själva centrum blommat upp och ut ännu mer. Haga Nygata och Andralång sträcker sig vidare genom Majorna med butiker, caféer, små, gedigna biografer och restauranger.
Det finns mataffärer helt utan reklam på tv4. Svennar har hummus i mungiporna och dansar Zorba i högklackat, män som kvinnor.
Herregud, jag blir helt upphetsad av min egen fantasi, vilken dröm!
Sen har vi ju alla dom stora grejerna: hemlöshet, missbruk, vård, skola, rasism, diskriminering, segregation, gängvåld och kvinnovåld. Hur löser man det? Om framtidens ledord är öppenhet, nytänkande och inkludering så känns det kanske inte så himla omöjligt ändå?
Vi kommer alla att bara smälta ihop till ett gött jävla mos.
Veganmos, alltså.

Kitty Jutbring