Undvik mansfällan - skriv inte på pappret från Försäkringskassan

Publicerad
Uppdaterad
Vi lever i en prestationskultur där vi hela tiden förväntas prestera på topp på livets alla områden. Arbetsgivarnas krav innebär högt arbetstempo och långa arbetsveckor. Privat finns ideal om att ha ett vackert och rymligt hem, ett rikt socialt liv, en aktiv fritid, moderna kläder, senaste hemelektroniken, en vältränad kropp, etc.

Dessa yttre krav som lyfts fram i tidningar, TV och reklam tenderar att krypa innanför skinnet så att vi upplever dem som frivilliga ambitioner. När kraven och ambitionerna sammantaget blir för stora hamnar vi i en situation av näst intill konstant tidspress.
Vad kan man då göra om man är rädd för att samhällets prestationskultur och att ens egen tidspress ska smitta av sig på barnen? Många mammor har dragit sitt strå till stacken genom att prioritera ner arbetet under småbarnsåren.
Den manliga normen har varit att satsa på arbetet. Att pappor förvärvsarbetar betydligt mer än mammor under småbarnsåren bidrar till den mansfälla som innebär att många män saknar en nära relation till sina barn.

När tidningen Kamratpostens läsare tillfrågades om vem de helst ville prata med om de var ledsna svarade barnen att de helst ville de prata med mamma och därefter med en kompis eller någon annan. Det fjärde vanligaste svaret var att de inte ville prata med någon alls och först på femte plats kom pappa.
Det är ingen vågad gissning att det finns ett samband mellan männens mindre närvaro i hemmet och att barnen väljer bort papporna.
Det behöver inte vara så här. Vi är ett antal pappor som tycker att det är dags att göra upp med den traditionella papparollen. Även om prestationskulturen genomsyrar vårt samhälle så är det möjligt att reflektera, agera självständigt och göra aktiva val.
Om du kommer fram till att du vill frigöra tid till dig och familjen - dvs att downshifta - så är vi svenska pappor så lyckligt lottade att vi kan göra detta genom att utnyttja våra lagstadgade rättigheter.

Mansfällan börjar med mammans långa föräldraledighet. Första steget är att inte skriva på pappret från Försäkringskassan om att överföra föräldraledighetsdagar till mamman utan utnyttja istället sin halva av tiden. Men vi behöver gå ett steg till.
Mansfällan förstärks av att pappor, till skillnad mot mammor, återgår till arbetet på heltid efter föräldraledigheten. Vi kan utnyttja vår rätt att arbeta föräldradeltid, dvs. den rätt att förkorta sin arbetstid ner till 75 procent som gäller för alla som har barn under 8 år.
Pappor brukar invända att det inte skulle gå på just deras arbete. Märligt nog tycks det ofta vara möjligt för kvinnor med samma jobb. En annan invändning är att pappan oftast tjänar mer och att det därför lönar sig om han jobbar mest. Men i genomsnitt rör sig detta bara om några hundralappars skillnad i månaden om båda går ner till 7-timmarsdag jämfört med om bara mamman har 6-timmarsdag.
Om båda föräldrarna vill arbeta 75 procent, eller om man vill det som ensamstående förälder, kan inkomstminskningen bli svår att klara av för en del.
Men för många familjer handlar det om prioriteringar, ett val mellan tid och pengar. Ett lugnare familjeliv ger mer tid för regelbundna samtal t ex innan det är dags att somna, och mer ork för att driva igenom bra vardagsrutiner t ex för bra frukostar och att barnen ska komma i säng i tid. Mer vardagstid med barnen innebär inte ständigt glada miner eller frånvaro av tidspress.
Men det blir lättare att skapa en nära pappa-barn relation, en sån som inte bara är härlig i medvind utan också står pall när kulingen blåser rätt i ansiktet. Typ, tonåren.

Jörgen Larsson

Olof Drakenberg, Pappa och verksam vid Handelshögskolan
Fredrik Hedenus, Pappa och forskare på Chalmers
Hugo Norell,  Pappa, sjukgymnast och kognitiv terapeut
Jonas Nässén, Pappa och forskare på Chalmers
Christer Sanne, Pappa, farfar, morfar och samhällsforskare
Fredrik Warberg, Pappa och projektledare på Föreningen Tidsverkstaden

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER