HMS Ulven. Foto: Sjöhistoriska Museets FotoarkivHMS Ulven. Foto: Sjöhistoriska Museets Fotoarkiv
HMS Ulven. Foto: Sjöhistoriska Museets Fotoarkiv
Pastor Uno Eklund begraver de besättningsmän som dog på HMS Ulven. Foto: Sjöhistoriska Museets FotoarkivPastor Uno Eklund begraver de besättningsmän som dog på HMS Ulven. Foto: Sjöhistoriska Museets Fotoarkiv
Pastor Uno Eklund begraver de besättningsmän som dog på HMS Ulven. Foto: Sjöhistoriska Museets Fotoarkiv
Roland Augustsson och hustrun Britta. Foto: Anders YlanderRoland Augustsson och hustrun Britta. Foto: Anders Ylander
Roland Augustsson och hustrun Britta. Foto: Anders Ylander
SS Skytteren.SS Skytteren.
SS Skytteren.
Hanna Landquist, doktorand i sjöfart och marin teknik på Chalmers. Foto: ChalmersHanna Landquist, doktorand i sjöfart och marin teknik på Chalmers. Foto: Chalmers
Hanna Landquist, doktorand i sjöfart och marin teknik på Chalmers. Foto: Chalmers

Ubåten sprängdes av
Hitlers män – Roland, 92, var först ombord

Publicerad

På de minerade vattnen utanför Västkusten sänktes svenska och utländska fartyg av Adolf Hitlers trupper under andra världskriget.

Ubåten HMS Ulven lämnade Göteborgs hamn – för att dagarna senare sprängas.

För de 33 besättningsmännen slutade livet på havets botten.

– Jag kan se synen framför mig, hur handen låg där när vi gick ombord, säger 92-årige Roland Augustsson, på den tiden tonårig varvsarbetare som var bland att de första att kliva ombord på Ulven efter bärgning.

I april 1940 invaderade tyskarna Norge och Danmark – och Adolf Hitlers flotta tog kontrollen över Skagerrak. Men vissa fartyg som skulle till och från Sverige tilläts passera den så kallade Skagerraksspärren, ett minfält med omkring 13 000 minor en bit ut i havet.

Gunnar Åseluis, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan, förklarar:

– I krigets inledningsskede hade Sverige mycket skickligt fixat ett handelsavtal med båda parter. De accepterade att Sverige skulle fortsätta få handla med respektive fiendesida i samma omfång som innan kriget. Det här är kanske den enskilt viktigaste handlingen som bidrog till att Sverige lyckades förbli neutralt under kriget.

Trots det var det ett stort antal svenska fartyg som sänktes av Tyskland under kriget. Ett av de mest omskrivna är ubåten HMS Ulven.

Adolf Hitler.

Den 15 april 1943 försvann den spårlöst utanför Västkusten. En knapp månad senare hittades Ulven på 49 meters djup.

– Man förlorade kontakten med den och letade länge efter den. Så småningom påträffades den och då hade den gått på en mina. Totalt dör där 33 sjömän, säger Gunnar Åselius.

"Det låg en hand"

Senare på sommaren bogserades den sänkta ubåten till Eriksbergsvarvet i Göteborg där tre ur personalen ingick i den första gruppen som fick gå ombord sedan kropparna avlägsnats.

Då var Roland Augustsson 19 år. Mer än sju årtionden senare minns han fortfarande vad han möttes av.

– Jag kan se synen framför mig. Vi gick ombord genom tornet och på en hylla låg det faktiskt en hand. Det var explosionen som hade gjort det, säger Roland Augustsson, som nu är 92.

Hur reagerade du när du såg handen?

– Vad ska jag säga? Jag blev illamående på något sätt, men när jag sedan gick ner i båten var det så mycket annat att tänka på. Man såg alla deras tillhörigheter. På ett ställe låg det en rakhyvel och det var gamla tidningar...

Enligt Gunnar Åselius var det totalt 166 sjömän som omkom bara i lejdtrafiken. Tyskarna behöll kontrollen över vattnen utanför Västkusten fram till att kriget började bli förlorat för dem.

– Men de allierade fick större och större övervikt, kan man säga. På krigets sista dag sänks en tysk ubåt utanför Göteborg. Den bärgas av svenskarna som använder tekniken i alla svenska ubåtskonstruktioner fram till 60-talet, säger han.

Skytteren

Skytteren.


Utbrytningsförsöket från Göteborg misslyckades och besättningen tvingades sänka sitt eget fartyg.

Nu ligger SS Skytteren – tillsammans med flera andra skepp från krigsåren – och förorenar de västsvenska vattnen.

– Man vet inte när skeppen springer läck, säger Hanna Landquist, doktorand i sjöfart och marin teknik på Chalmers.

Den 31 mars 1942 bröt sig några norska fartyg loss från Göteborgs hamn. Utanför Englands kust skulle de tas emot av den brittiska flottan – men alla kom inte så långt.

Några av kvarstadsbåtarna tvingades vända tillbaka till Göteborg, andra sänktes på havet.

Under den tyska attacken bestämde sig besättningsmännen på det 172 meter långa valkokeriet SS Skytteren för att spränga det egna fartyget samtidigt som de försökte fly i livbåtar. Där, utanför Måseskär, ligger SS Skytteren kvar än i dag och utgör en stor miljöfara.

Skeppet läcker olja. Enligt Sjöfartsverket tror man dessutom att det varit lastat med senapsgas och i området förekommer höga halter av arsenik.

Finns över 30 miljöfarliga vrak

Men SS Skytteren är inte ensamt. I de svenska vattnen finns över 30 vrak som klassas som särskilt miljöfarliga.

– En stor del i det är osäkerheten. Man tror att det finns olja och andra miljöfarliga ämnen i många skepp och vet inte när det springer läck, säger Hanna Landquist, som doktorerar i sjöfart och marin teknik på Chalmers.

Att ge sig in i ett sänkt skepp för att få bort den miljöfarliga oljan är ett omfattande projekt.

Hanna Landquist.Foto: Chalmers

– När man bestämmer sig för vilket vrak man ska prioritera bör det föregås av ordentliga undersökningar. Sedan finns det dykare och saneringsföretag som bistår i själva saneringsinsatsen, säger Hanna Landquist.

Fler än 1 400 personer omkom

Samtidigt var det inte bara svenska fartyg som sänktes av tyskarna i Kattegatt och Skagerrak.

När tyskarna angrep Norge låg ett 30-tal norska skepp i svenska hamnar. Så väl den norska exilregeringen som den tyska ockupationsregeringen gjorde anspråk på fartygen, som länge fick ligga stilla. I april 1940 försökte några av dem lämna Göteborg – då blev de attackerade.

Fartygen som sänktes utanför den svenska Västkusten blev dels beskjutna, dels sprängda av minor.

Sammanlagt omkom fler än 1 400 personer på svenskflaggade fartyg och röjningen av minorna pågick länge, enligt Gunnar Åselius var arbetet inte avslutat förrän i mitten av 70-talet.

– Det var mycket minor som lades ut av tyskarna i Östersjön och vid Skagerrakspärren. Sedan lade den svenska marinen också ut minor i ett indirekt samarbete med tyskarna vid deras krig med Sovjetunionen, säger Gunnar Åselius.

Hur patrullerade de tyska ubåtarna i svenskt vatten?

– Minor lägger man ju ut för att slippa ha fartyg där. Ubåtarna använde de mot de allierades sjöförbindelser mot Atlanten och för trafiken upp till Sovjetunionen. Så det var inte så mycket ubåtar just här.

Skeppen som sänktes av Hitler

UNDER LEJDTRAFIKEN

Under andra världskriget – och som en följd av det – sänktes över 300 svenska fartyg, dessutom sänktes många utländska på svenskt vatten. I utkanten av Skagerrak satte tyskarna upp den så kallade Skagerrakspärren, där omkring 13 000 minor lades ut. Med den så kallade lejdtrafiken tilläts dock vissa passager genom spärren – tanken var att båtarna skulle få passera obehindrat. Trots det gick flera skepp förlorade i lejdtrafiken:

1) Uddeholm

Efter nästan en månads resa från avreseorten Santos ankom motorfartyget Uddeholm till svenska vatten den 6 juli 1942 – då gick det under i lejdtrafiken. En minexplosion på babord sida gjorde att fartyget bröts mitt itu och kort därpå inträffade en ny explosion. Anledningen var att lejdtransportchefen i Göteborg glömt att meddela att tyskarna hade skiftat positioner på minfälten.

Position: 57°39´N 7°10´Ö

2) Argentina

Samtidigt som Uddeholm gick på en mina fortsatte Argentinas färd i fyra minuter. Sedan exploderade en mina också under det skeppet. Sedan smällde ytterligare en mina och därefter en tredje. Totalt dog fyra personer på Uddeholm och Argentina.

Position: 57°39´N 7°10´Ö

3) Remmaren

Avgick från Buenos Aires mot Göteborg med en last av bland annat linfrö och hudar. Utanför Stavanger gick fartyget på en mina, som skakade hela förskeppet. Kort därpå inträffade ytterligare en smäll och fartyget sjönk. Besättningen flydde i livbåtar.

Position: 130 km sydväst om Stavanger

4) Svea Jarl & Brasil

Avgick tillsammans med fartyget Equador från Göteborg till Buenos Aires. Fartygen lade till i Kristiansand i Norge, där de genomgick tysk kontroll. Men den 9 januari 1943 sprängdes både Brasil och Svea Jarl av minor väster om Stavanger. Över 40 besättningsmän dog.

Position: 110 km väst om Stavanger.

KVARSTADSBÅTARNA

Den 9 april 1940 angreps Norge av tyskarna. Då låg ett 30-tal norska handelsfartyg i svenska hamnar – skepp som såväl den norska exilregeringen och den tyska ockupationsregeringen ansåg vara sina. Fartygen belades då med kvarstad och tilläts inte lämna svenska vatten. I månadsskiftet april-maj 1942 gjorde ett tiotal norska fartyg ett försök att bryta sig loss från blockaden i Göteborgs hamn. Flera av dem sänktes:

5) Skytteren

Var ett fartygen som bröt sig ut ur blockaden i Göteborgs hamn. När de kom över den svenska territorialgränsen möttes de av 14 tyska bevakningsfartyg som gick till attack. Efter flera granatträffar beslöt besättningen att spränga fartyget. Skytteren beskrivs i dag som det i särklass största vraket i Skagerrak.

Position: Utanför Måseskär, 58°09′N 11°04′Ö

6) Buccaneer

Förliste samtidigt som Skytteren, var en av båtarna i konvojen som försökte bryta sig ut från Göteborg när de överrumplades av tyska flottan. Tankfartyget besköts och fick flera träffar. Då den engelske kaptenen förstod att man inte kunde komma undan, beslöt han att stoppa maskin och spränga fartyget.

Position: Utanför Käringön. 58°05′N 11°05′Ö

7) Storsten

Tankfartyget blev beskjutet av två tyska eskortfartyg och ett bombplan. Besättningen övergav fartyget i tre livbåtar varav en motorbåt, därefter aktiverades sprängladdningar ombord. Då livbåtarna sjösattes utom synhåll för trålaren kunde de snabbt försvinna i dimman. Bara 68 personer i gruppen av de 32 som ursprungligen fanns i livbåten lyckades återigen ta sig till Sverige.

Position: Strax sydost om Kristiansand. Exakta koordinater finns ej.

8) Gudvang

Ångbåten på 1 500 bruttoton blev beskjuten av en förklädd tysk trålare. I mörkret och kalabaliken sjösättes två livbåtar och sprängladdningar aktiverades för att sänka fartyget. Avsikten var därefter att ro till Norge, men trålaren hann snart ikapp och tvingade besättningen ombord.

Position: Oklart. Strax väster om Kristiansand. Exakta koordinater finns ej.

9) Rigmor

Tankfartyget attackerades med brandbomber och kulsprutor av tyskt bombflyg. Då fartyget hade fått slagsida beordrades besättningen i livbåtarna. Ett försök att bogsera fartyget misslyckades på grund av sjögången och de anfallande tyska planen. Rigmor sänktes genom granatbeskjutning från brittiska HMS Faulknor då fartyget inte gick att rädda.

Position: 57°30′N 02°24′Ö

10) Charente

Fartyget stoppades av två beväpnade tyska trålare och besättningen beordrades i livbåtarna. En tysk officer och några matroser tog sig ombord på ångbåten och förklarade fartyget beslagtaget, då sprängde kaptenen sin egen båt. Besättningen plockades upp från livbåtarna och fördes till Fredrikshavn.

Position: 58°05′N 11°05′Ö

FEM ANDRA FARTYG SOM SÄNKTES

Många fartyg sprängdes också av tyska minor, alternativt attackerades av tyskarna på svenskt vatten. Fem av dem var:

11) HMS Spearfish

Den brittiska ubåten bröt vattnet i Skagerrak sommaren 1940 och siktades av den tyska ubåten U-34, kaptenen Wilhelm Rollmann gick till attack direkt. Bara en överlevde: William V. Pester.

Position: 290 km sydväst om Stavanger.

12) Gertrud Bratt

Det första svenska fartyg som sänktes under andra världskriget. Det skedde i Skagerrak utanför Norge den 24 september 1939. Fartyget sänktes av en tysk ubåt genom artillerield och en torped.

Position: 20 km sydost om Jomfruland.

13) HMS Ulven

Svenska ubåten Ulven sprängdes, troligen av en tysk mina. Hela besättningen på 33 man omkom. 19 dagar senare lokaliserades HMS Ulven av fiskebåt på 52 meters djup sydväst om ön Stora Pölsan och efter ytterligare tre månader bärgades vraket.

Position: 57°78 N 11°53 Ö

14) Rolf

Fartyget var på resa från Norge till Danmark – när det prejades av ett tyskt patrullfartyg vid Väderöarna. Det var oroligt ute på havet med full storm och några timmar senare blev läckan så stor att fartyget behövde överges. Besättningen klarade sig dock.

Position: 58°32′N 11°1 Ö

15) Inez

Befann sig med flera andra båtar utanför Danmarks nordligaste spets. Den 8 april 1940 försvann Inez och dagen därpå hittades resterna av fartyget. Inez hade gått på en mina i det tyska minfältet, vilket även fiskeskeppet Dagny gjorde dagen därpå.

Position: Strax nordväst om Danmarks nordligaste spets. Exakta koordinater finns ej.

SÅ SÄNKTES SKEPPEN

Av de 1 426 som omkom på svenskflaggade fartyg var 1 076 svenskar.

Av de drygt 300 svenska fartyg som blev krigsförluster blev...

97 minsprängda

96 torpederade

33 sänkta av flyg

12 sänkta med artilleri

65 gick förlorade av andra orsaker

Sammanställning: Andreas Andersson, Jonathan Berntsson.

Lättnad för Roland

Den 6 juni 1944 var Dagen D under andra världskriget. De allierade länderna landsteg i Normandie – drygt ett år senare, i september 1945, var kriget helt slut.

Det var en lättnad för Roland Augustsson.

– Nu levde vi i Sverige faktiskt rätt så bra under kriget i alla fall. Men jag tänkte: de som har orsakat kriget, som slagit ihjäl och dödat människor och bombat, hoppas att de får sitt straff för det de har gjort, säger han.

Är det när du klev ombord på ubåten som är ditt starkaste minne från kriget?

– Ja, det är det. Då var man i den absoluta närheten av kriget. Det var en svensk ubåt som blivit offer för Adolf Hitler.

Jonathan Berntsson
Jonathan Berntsson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag