4 september 2013: Två unga män, 17 och 28 år gamla, sköts till döds på Väderilsgatan i Biskopsgården på Hisingen. De satt tillsammans med en grupp ungdomar när de blev beskjutna från 60 meters håll. 17-åringen beskrevs av sina vänner som en "glädjespridare" i området och 28-åringen som en "godhjärtad småbarnspappa". Polisen säger att de vet vem som sköt men att de inte har kunnat bevisa det i rätten. Foto: Robin Aron
4 september 2013:
Två unga män, 17 och 28 år gamla, sköts till döds på Väderilsgatan i Biskopsgården på Hisingen.
De satt tillsammans med en grupp ungdomar när de blev beskjutna från 60 meters håll.
17-åringen beskrevs av sina vänner som en "glädjespridare" i området och 28-åringen som en "godhjärtad småbarnspappa".
Polisen säger att de vet vem som sköt men att de inte har kunnat bevisa det i rätten. Foto: Robin Aron
29 maj 2013: Öppnade eld mot restaurang Mitt på dagen sköts det in mot en restaurang på Eklandagatan i Johanneberg i centrala Göteborg. Skottlossningen fortsatte sedan utanför på gatan då två lediga poliser blev beskjutna. Två personer försvann från platsen på vespor efter skottlossningen. Foto: Lisa Irvall
29 maj 2013: Öppnade eld mot restaurang
Mitt på dagen sköts det in mot en restaurang på Eklandagatan i Johanneberg i centrala Göteborg.
Skottlossningen fortsatte sedan utanför på gatan då två lediga poliser blev beskjutna.
Två personer försvann från platsen på vespor efter skottlossningen. Foto: Lisa Irvall
2 augusti 2013: Skjuts när de sitter i bilen En 20-åring dödas och en 24-årig skottskadas när den bil de sitter i på Grevegårdsvägen i Tynnered blir beskjuten. 20-åringen träffades i huvudet och fick en hjärtinfarkt som resultat av skadorna. Mannen ska ha haft uttalade hot mot sin säkerhet. Foto: Bjorn Andersson, Bft Media, Tel:
2 augusti 2013: Skjuts när de sitter i bilen
En 20-åring dödas och en 24-årig skottskadas när den bil de sitter i på Grevegårdsvägen i Tynnered blir beskjuten.
20-åringen träffades i huvudet och fick en hjärtinfarkt som resultat av skadorna.
Mannen ska ha haft uttalade hot mot sin säkerhet. Foto: Bjorn Andersson, Bft Media, Tel:
7 oktober 2013: Hittas skjuten i trappuppgång En 32-årig man sköts till döds i Rannebergen i Angered. Mannen hittades svårt skadad i en trappuppgång i ett flerbostadshus och avled senare på sjukhuset. Innan han hittades hade mannen gått runt och ryckt i dörrar i huset. Foto: Robin Aron
7 oktober 2013: Hittas skjuten i trappuppgång
En 32-årig man sköts till döds i Rannebergen i Angered.
Mannen hittades svårt skadad i en trappuppgång i ett flerbostadshus och avled senare på sjukhuset.
Innan han hittades hade mannen gått runt och ryckt i dörrar i huset. Foto: Robin Aron
Tolv personer har dött på två år i gängkriget i Göteborg. Miroslav Petrovics (bilden) son Petar sköts till döds. Foto: Anders Ylander
Tolv personer har dött på två år i gängkriget i Göteborg. Miroslav Petrovics (bilden) son Petar sköts till döds. Foto: Anders Ylander
Josefinas man mördades - ingen har dömts. Foto: Lennart Rehnman
Josefinas man mördades - ingen har dömts. Foto: Lennart Rehnman
Skottlossningar i Göteborgsområdet.
Skottlossningar i Göteborgsområdet.

Tolv döda på två år i Göteborgs gängkrig

Publicerad

BISKOPSGÅRDEN. Göteborg har drabbats av flera uppmärksammade skottlossningar de senaste åren.

Bakom statistiken ligger pågående konflikter mellan flera gäng.

Staden gör vad den kan för att stoppa våldet – men ingen har svaret på vad som bör göras.

– Såret rivs upp igen varje gång det sker en ny skjutning, säger Josefina vars man Shoyeb Badpa, 28, blev offer för gängkriget 2013.

Redan innan dubbelmordet i Biskopsgården i onsdags räknade polisen till över hundra skottlossningar och tolv döda i Göteborg sedan 2013.

Nu har 14 personer dödats i skjutningarna.

De flesta skottlossningar kan kopplas till gängkriminalitet i staden och de senaste åren har våldet eskalerat.

– 2013 hade vi över 50 skottlossningar i Göteborg. Åren innan det hade vi runt 20-25 om året. Så det har skett en ökning, säger Bengt-Olof Berggren, chef för Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet, som dock betonar att det brukar gå i vågor.

Hans jobb är att samarbeta med flera myndigheter för att kartlägga gängkriminaliteten i Göteborg. Enligt Berggren har våldet ändrat karaktär de senaste åren i takt med att de kriminella gängen har blivit annorlunda.

– Det var som värst 2013, men sedan dess har det stått och balanserat. Det grova våldet har flyttats från välkända kriminella nätverk till kvartersgäng utan samma riskbedömning. Det gör det svårare för polis och rättsväsende. Ibland kan motiven vara väldigt dunkla, säger han.

Göteborg har - liksom många andra städer - hämtat inspiration från New York och deras välkända nolltoleranspolicy för att motarbeta det gängkriminella våldet.

I mitten av 2013 - efter flera uppmärksammade skjutningar - inleddes projektet "Trygg i Göteborg". Projektet syftade till att göra det svårare för de kriminella gängen på flera olika sätt.

– Verksamheten stod på tre olika ben. Dels skulle den bedrivas som ett framgångsrikt utredningsarbete, det skulle vara ett trygghetsskapande arbete och det skulle vara ett brottsförebyggande arbete, säger Pål Sjölander, kommissarie på kriminalpolisen i Göteborg som var med och startade projektet.

Punktmarkerade kriminella

Rent konkret innebar det bland annat att utpekade gängkriminella kunde låsas in direkt när de dömdes för brott samt att polisen jobbade mer offensivt för att punktmarkera och störa de kriminella.

Att motarbeta gängkriminalitet är en ofta tröstlös uppgift och ingen har riktigt svar på vad man ska göra.

Miroslav Petrovics son Petar, 20, var en av två som mördades i restaurangskjutningen på Vårväderstorget.

Petrovic har själv ingen teori om varför skjutningarna har ökat.

– Det är oförståeligt, säger han.

Fick löfte från Löfven

När Stefan Löfven besökte Biskopsgården fick Petrovic träffa statsministern.

– Vi pratade om att vi ska försöka få stopp på det här. Både vi som föräldrar och staten och hela landet - att vi måste hitta en lösning. Det lovade statsministern mig att vi skulle göra. Han sa att de ska börja direkt med nya resurser och satsa mer på ungdomar.

Bengt-Olof Berggren berättar hur hans organisation försöker jobba med de ungdomar som har fallit in i gängkriminalitet.

– Det är ett arbete som bygger på frivillighet och det är en lång väg att vandra för de här personerna som inte har så stort förtroende för myndigheterna. Men lyckas vi med några per år så är det en stor vinst för samhället.

Slår till mot lokalerna

En annan mer konkret sak handlar om att slå till mot de kriminella gängens klubblokaler.

– De här klubbarna innebär att de har en tillflyktsort där de stärks i sin kriminalitet. Och fester där är en rekryteringsväg in i den organiserade brottsligheten.

Från polisens sida hör man ofta att arbetet med att motarbeta gängkriminalitet inte kan vara enbart en polisiär uppgift. Resten av samhället måste också hjälpa till.

Pål Sjölander vittnar om att polisens arbete mot organiserad brottslighet ofta är frustrerande.

Som exempel tar han dubbelmordet på Väderilsgatan i Biskopsgården - där en 17-årig pojke och en 28-årig man mördades när de träffades av skott från ett automatvapen som avlossades på långt avstånd.

– Vi vet vem som sköt men det har inte gått att döma någon för ingen vågar vittna, säger han.

28-åringen som mördades där hette Shoyeb Badpa. Han lämnade efter sig sin fru Josefina, 27.

– Såret rivs upp igen varje gång det sker en ny skjutning, säger hon.

Fråga: Vad tror du behöver göras för att motverka gängkriminaliteten i Göteborg? Mimmi Bergman, 36, aktiveringspedagog, Kyrkbyn: – Det har jag tänkt mycket på. Det behövs mer förebyggande och hälsofrämjande verksamheter. Foto: Anna Svanberg
Fråga: Vad tror du behöver göras för att motverka gängkriminaliteten i Göteborg?
Mimmi Bergman, 36, aktiveringspedagog, Kyrkbyn:
– Det har jag tänkt mycket på. Det behövs mer förebyggande och hälsofrämjande verksamheter. Foto: Anna Svanberg
Ibeh Chigozie Elvis, 25, student, Biskopsgården: – Jag tror att regeringen måste satsa mer på säkerhet. Vi behöver fler poliser och kameror här på torget. Foto: Anna Svanberg
Ibeh Chigozie Elvis, 25, student, Biskopsgården:
– Jag tror att regeringen måste satsa mer på säkerhet. Vi behöver fler poliser och kameror här på torget. Foto: Anna Svanberg
Cirkka Goncalves, 47, undersköterska, Länsmansgården: – Jag tror att det viktigaste är föräldrarnas engagemang hemma. Alltså att föräldrarna engagerar sig i skolan. Foto: Anna Svanberg
Cirkka Goncalves, 47, undersköterska, Länsmansgården:
– Jag tror att det viktigaste är föräldrarnas engagemang hemma. Alltså att föräldrarna engagerar sig i skolan. Foto: Anna Svanberg
Jörgen Pettersson, 49, jobbar med idrott, Högsbo: – Jag tror att man måste se till att integrationen fungerar bättre. Man måste ta ansvar för människor som har det svårt. Stefan Löfven gör det lätt för sig när han kommer hit, han behöver inte bo här. Foto: Anna Svanberg
Jörgen Pettersson, 49, jobbar med idrott, Högsbo:
– Jag tror att man måste se till att integrationen fungerar bättre. Man måste ta ansvar för människor som har det svårt. Stefan Löfven gör det lätt för sig när han kommer hit, han behöver inte bo här. Foto: Anna Svanberg
Elizabeth Cerda, 32, specialpedagog, Biskopsgården och Isabelle Cerda, 11: – Man måste börja med att ge skolan och förskolan mer resurser så att man kan ta hand om barnen innan gängen tar hand om dom. Foto: Anna Svanberg
Elizabeth Cerda, 32, specialpedagog, Biskopsgården och Isabelle Cerda, 11:
– Man måste börja med att ge skolan och förskolan mer resurser så att man kan ta hand om barnen innan gängen tar hand om dom. Foto: Anna Svanberg

Fick ingen hjälp

Josefina säger att hon inte kan svara på varför hon tror att det har skett så många skjutningar i just Göteborg.

– Jag vet inte, men det är hemskt när det händer, säger hon.

Vad har du för råd till de som nu har förlorat anhöriga?

– De måste få hjälp av samhället, det fick inte jag. Jag råder dem verkligen att uppsöka en psykolog för att prata, det önskar jag att jag hade gjort.

Vad skulle du vilja se för åtgärder för att komma till rätta med gängkriminalitet?

– Det är ganska mycket men man måste börja med att rusta upp de här förorterna och göra något för de här ungdomarna. Att man ger ungdomarna en chans.

Just det mordet blev också ögonöppnaren för Göteborgspolisen som ledde till att projektet "Trygg i Göteborg" startades.

Men Pål Sjölander säger att polisen inte kan göra så mycket själva.

– Det bästa vi kan göra är att få någon dömd till fängelse och sedan kommer de ut efter ett tag. Det är det vi gör men det är inte den långsiktiga lösningen.

Han efterlyser fler resurser för att locka unga killar i riskzonen bort från det kriminella livet. Men han vill också se en attitydförändring.

– Det har skett en normförskjutning i samhället där den som berättar sanningen betraktas som en golare. Det mönstret måste vi bryta så att folk vågar berätta vad som har hänt. Jag tror vi måste ändra lagstiftningen så att folk kan vittna anonymt. Det är det största problemet vi har.

"Nedåtgående trend"

Göteborgs kommunalråd Anneli Hulthén, S, kritiserades i veckan för att hon sa att det varit lugnt i Göteborg i nära ett år.

Polisens statistik ger henne delvis rätt. Göteborg skakades av 50 skottlossningar under 2014 men de flesta skedde under första halvan av året. Totalt dog fyra personer i skjutningar i Göteborg det året.

– Från den situationen vi hade när det nästan sköts en gång i veckan så har det varit lugnare. När vi tittar på 2013 och 2014 så ser vi en nedåtgående trend, säger hon.

Kommunen fortsätter att arbeta nära polisen i "Trygg i Göteborg"-projektet. Annars leder inte onsdagens restaurangskjutning till några konkreta åtgärder från kommunens sida.

– Det vi gör är att visa att det här inte är Västra Hisingens problem utan hela Göteborgs och hela Sveriges problem.

En konkret sak som Anneli Hulthén pekar på att de borde göra i Biskopsgården är att ge mer stöd till områdets kvinnor.

– Det finns många starka kvinnor i Biskopsgården och det är de som bär upp mycket av den tryggheten som trots allt finns i Biskopsgården, säger hon.

Göteborgs kommunalråd menar att en av de viktigaste förklaringarna till skottlossningar handlar om att det finns för många illegala vapen i omlopp.

– Det är en stor bidragande förklaring till varför det händer den här typen av brutala överfall. Det är klart att den typen av gängkriminalitet blir grövre om folk skjuter varandra i stället för att använda knivar och knogjärn, säger hon.

"Finns inte en lösning"

Men exakt vad som behöver göras för att komma till rätta med gängvåldet har hon inget svar på.

– Det finns ju inte en lösning. Hade det funnits det så hade det inte funnits gängkriminalitet någonstans. Men man måste se till den sociala situationen och gängens rekryteringsbas, säger Anneli Hulthén och fortsätter:

– Till syvende och sist så handlar det om att det vanliga samhället måste vara mer attraktivt att vara en del av än att vara med i ett gäng. Klarar inte vi av att tävla i den konkurrensen så kommer detta att öka mer.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst idag