I morgon börjar en rättegång mot sju tonårsflickor vid Göteborgs tingsrätt. Under 11 dagar ska 16 brottstillfällen avhandlas. Några av tjejerna i ligan lade ut sig med bild på nätet och ibland filmade de övergreppen med mobilkamera.
Enligt polis och åklagare var 15-åriga A och 13-åriga B drivande i gänget som bestod av ett tiotal tjejer. De som var under 15 kunde dock inte åtalas.
GT:s granskning visar att A och B nu är omhändertagna enligt lagen om vård av unga, LVU, och placerade på var sitt behandlingshem. De övriga är ute i samhället.

Ingen medkänsla

A, som nyss fyllt 16 år, har vuxit upp med sin mamma och ett par syskon. Liksom resten av tjejligan bor hon i Angered. Hon har diagnosen adhd och beskrivs som en utåtagerande och gränsöverskridande flicka med stora problem i skolan.
A är misstänkt för en rad brott mot jämnåriga flickor och har inte riktigt förstått att hon gjort fel. Hon har ingen medkänsla med offren, menar länsrätten i sin dom om LVU-placering.
"La Familjes" härjningar sträcker sig från januari till mars. Birgitta Dellenhed och hennes kollegor vid polisen i Göteborg nystade upp hela härvan i våras. I skiftet mars-april hade utredarna identifierat nio flickor med hjälp av fotokonfrontationer. Samtliga hämtades in för förhör.
- Sedan dess har de inte begått nya brott, vad vi vet, säger Birgitta Dellenhed.

"Tydliga roller"

Tillvägagångssättet vid rånen är klassiskt: A och B var pådrivande och mest skrämmande. Resten hejade på eller var passiva åskådare.
- Det fanns tydliga roller, säger Birgitta Dellenhed. Men i några av fallen klev någon annan fram och visade sin kaxighet.
Brottsligheten eskalerade med både utpressning och övergrepp i rättssak. Om offren gick till polisen skulle de få stryk eller dö.
De åtalade har bakgrunder från olika länder. Enligt polisen har ingen av dem en närvarande pappa. Ett mönster som brukar vara tydligt hos killar det går illa för.
Offren i den kommande rättegången är infödda svenskar.

Drevs av att känna makt

Varken polis eller åklagare tror att begäret efter saker var det som i första hand drev ligan att begå brott. I stället var det den känsla av makt de fick när de kränkte flickorna.
- De slår dem lite, kryddar med hot och märker att offren blir väldigt rädda, säger Birgitta Dellenhed. När de ser att det är så enkelt fortsätter de. Man triggar varann och inser inte konsekvenserna.
- När killar rånar brukar det vara för att de vill ta från de rika och ge till sig själva. En slags Robin Hood-effek.
Varför bara tjejer med helsvensk bakgrund?
- Det är ingen som i förhören säger att svenska tjejer har det bättre, men jag har en känsla av det är just därför de ger sig på svenskar, säger Birgitta Dellenhed.
Somliga ur tjejligan har lagt korten på bordet och erkänt. Även medling mellan gärningsman och offer har påbörjats. Andra skyller på varann och förringar sin egen roll. Ledaren A både erkänner och förnekar.
- Hon svänger och har varit svår att höra beroende på vilket humör hon varit på.