Patrik Sjöberg.Patrik Sjöberg.
Patrik Sjöberg.
Sjöberg stunden efter rekordet. Foto: ANDERS KALLERSANDSjöberg stunden efter rekordet. Foto: ANDERS KALLERSAND
Sjöberg stunden efter rekordet. Foto: ANDERS KALLERSAND
Hoppet. Foto: ANDERS KALLERSAND / TTHoppet. Foto: ANDERS KALLERSAND / TT
Hoppet. Foto: ANDERS KALLERSAND / TT
Foto: ANDERS KALLERSAND / TTFoto: ANDERS KALLERSAND / TT
 Foto: ANDERS KALLERSAND / TT
Foto: ANDERS KALLERSAND / TTFoto: ANDERS KALLERSAND / TT
 Foto: ANDERS KALLERSAND / TT
Foto: ANDERS KALLERSAND / TTFoto: ANDERS KALLERSAND / TT
 Foto: ANDERS KALLERSAND / TT
Foto: HÅKAN LINDGREN / DNFoto: HÅKAN LINDGREN / DN
 Foto: HÅKAN LINDGREN / DN

30 år efter rekordet –  tar tillbaka hyllningen

Publicerad

En sommarkväll 1987 hoppade Patrik Sjöberg 2,42 på Stockholms stadion.

Några meter bakom honom stod tränaren Viljo Nousiainen – som Sjöberg tidigare sagt att han aldrig hade klarat rekordet utan.

Men 30 år efter världsrekordet vill han ändra på den bilden.

– Viljo var ett monster och en ond människa, det står jag för. Jag ger inte honom någon cred för vad jag har gjort på idrottsplatsen, säger Sjöberg.

Två inledande rivningar, två guldkedjor runt halsen – och en hemlighet som decennier senare skulle skaka Sverige. Det var vad som tyngde den 22-årige Patrik Sjöberg inför det sista hoppet på DN-galan den 30 juni 1987. Knappt två år tidigare hade den sovjetiske hopparen Igor Paklin slagit världsrekord i japanska Kobe när han klarat 2,41. 

Ribban som Sjöberg nu tittade på låg en centimeter högre.

– Jag hade hoppat 2,39 i Göteborg en vecka tidigare och satt världsrekord inomhus på 2,41 samma år. Jag visste att jag var i bra form, och målsättningen var ju självklart att ta det. Samtidigt vet alla att det är lätt att bli överoptimistisk när man sätter upp mål för sig själv, säger Sjöberg.

"Det var skit hela dagen"

Men bra form är inte tillräckligt för att slå ett världsrekord, också de yttre förutsättningarna måste vara perfekta.

– Det var skit hela dagen under DN-galan. Men sedan sprack det upp och blev en sån där fantastisk sommarkväll. Det var magiskt. Höjdhoppet var också den enda grenen som fortfarande höll på. Det kändes mäktigt att alla stannade kvar bara för ett enda hopp, publikstödet var som en elektricitet som gick genom luften.

Påverkade det din prestation, att det var tredje försöket och att hela arenan bara väntade på dig?

– Kanske. Men jag var så taggad. På 2,35 hade jag gjort ett extremt bra hopp som lätt var högre än 2,42. Dessutom hade jag gjort två slarvrivningar på de två första försöken. Det hade grämt mig otroligt mycket om jag inte hade klarat det.

Sjöberg fick behålla sitt världsrekord i ett år och två månader. Men 2,42 är fortfarande Europarekord. Här intervjuas han av Lars-Gunnar Björklund efter DN-galan.Foto: BILDBYRÅN

Efter en snabb ansats satte Sjöberg vänsterfoten i marken och hoppade. Lite darr på ribban, men inte mer än att han kunde slå en kullerbytta på mattan och studsa upp i ett segervrål. 

Från den stunden skulle siffran 242 följa Sjöberg genom resten av livet.

– Om jag inte hade tagit 2,42 så hade mitt liv nog sett annorlunda ut. Även om Sotomayor har hoppat 2,45 efter mig, så låter det inte lika bra som 2,42. Jag är jävligt nöjd med det där. Det är estetiskt och en bra sifferkombination.

Menar du att ditt världsrekord är "snyggare" än Sotomayors?

– Ja, jag tycker det rullar lite bättre på tungan. Det är estetiskt snyggare. 2,45 är ju mycket svårare att hoppa, men det är inte lika snyggt.

Sjöberg hoppar 2,42.Foto: ANDERS KALLERSAND / TT

"Beror på hur man lever"

Fick du några pengar för att slå rekordet?

– Ja, självklart. För skotillverkare och sportkläder är det mer intressant att synas i världsrekordsammanhang. I OS måste alla tävla i nationsdressen, så därför blir det så att sponsorerna prioriterar världsrekord. Det är extremt bra ekonomi i att sätta världsrekord.

Minns du hur mycket pengar det var, hur länge du kunde leva på det?

– Det beror ju på hur man lever. Jag hade kunnat bränna allt på en vecka utan problem. Men jag hade väl också kunnat leva på det i tio år, om jag hade velat.

Värdsrekordutvecklingen i höjdhopp

2,35 m: Jacek Wszoła, Polen, 25 maj 1980

2,35 m: Dietmar Mögenburg, Västtyskland, 26 maj 1980

2,36 m: Gerd Wessig, GDR, 1 augusti 1980

2,37 m: Jianhua Zhu, Kina, 11 juni 1983

2,38 m: Jianhua Zhu, Kina, 22 september 1983

2,39 m: Jianhua Zhu, Kina, 10 juni 1984

2,40 m: Rudolf Povarnitsyn, Sovjetunionen, 11 augusti 1985

2,41 m: Igor Paklin, Sovjetunionen, 4 september 1985

2,42 m: Patrik Sjöberg, Sverige, 30 juni 1987

2,43 m: Javier Sotomayor, Kuba, 8 september 1988

2,44 m: Javier Sotomayor, Kuba, 29 juli 1989

2,45 m: Javier Sotomayor, Kuba, 27 juli 1993

Ännu i dag är rekordsiffran intimt förknippad med Sjöberg. Både hans Instagram-konto och hans företag har siffran 242 i namnet. 

Många gånger har han också pratat om rekordet i intervjuer. När han 2009 deltog i SVT-programmet Mästarnas mästare var hoppet den centrala delen i avsnittet om hans karriär. I programmet ger Sjöberg en stor del av äran till sin före detta tränare Viljo Nousiainen – och säger att han aldrig hade klarat rekordet utan sin tränares hjälp.

"Ger honom ingen cred"

Sedan dess har Sjöberg avslöjat en av Idrottssveriges största hemligheter. I en självbiografi från 2011 berättar han om hur han, och andra, blivit utsatta för sexuella övergrepp av Nousiainen.

– Viljo var ett monster och en ond människa, det står jag för. Jag ger inte honom någon cred för vad jag har gjort på idrottsplatsen, utan det tar jag på mitt eget ansvar. Han förstörde så jävla mycket för mig, så det går inte ens att nämna det i samma mening.

Men innan allt var ute sa du att han var viktig för rekordet, varför vill du ändra den bilden?

– Jag hade ju aldrig pratat om de grejerna då. Och det stod mig upp i halsen att sitta i tv och berömma honom. Det kom alltid frågor om honom, och man svarade så gott man kunde. Men jag och många andra kände ju att den här glorifieringen… det fanns några som var nära att skjuta hål på hela grejen redan då. Jag visste hela tiden hur Viljo hade förstört för så många människor, lite senare tog jag ett beslut om att jag inte längre tänkte vara med och glorifiera honom.

Efter höjdhoppskarriären har Sjöberg sadlat om – bland annat har han ägnat sig åt trav.Foto: HENRIK JANSSON

"Krävs extremt mycket"

Sedan 2,42-hoppet i Stockholm 1987 har bara en annan svensk satt världsrekord utomhus (Patrik Bodén i spjut 1990). Kanske är det ett tecken på vilken extrem prestation ett världsrekord är – och hur mycket den som ska nå dit måste försaka.

– I friidrott mäter man centimetrar och hundradelar. Nu är rekorden på den nivån att det krävs så extremt mycket för att slå dem, både talang och uppoffring. Just nu har det varit studenttider till exempel. Det fanns ju inte på världskartan för mig att jag skulle springa runt hos varenda jävla kompis som tagit studenten, säger han.

Uppoffringarna som han själv har gjort är dock ingenting han vill tvinga på någon annan.

– Man åker inte på semester med sin familj och sådana grejer, utan man går in hundra procent. Det är absolut inte någonting som jag ordinerar till unga, jag säger inte att "det här ska ni göra". Men det är verkligheten. Om man har den målsättningen som jag hade, då finns det inga genvägar.

Relaterade ämnen
Alexander Piauger
Alexander Piauger

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag