13 andra RIK-profiler – och så gick det sen

Publicerad

RIK firar 100 år med jubileumsboken "Mesta mästarna".

Då passar GT på att lista 13 av klubbens största profiler genom tiderna.

Magnus Wislander?

Honom läser ni en längre intervju med här!

  • 1Fredrik Pettersson, 35

    Foto: Leif Jacobsson

    Tid i RIK: 1999–2013

    Matcher/mål: 362/1181

    Landskamper: 1

    Mitt bland alla legendarer med massor av landskamper och internationella mästerskapsmedaljer har han sin egen plats i historien. Han toppar två listor i den hundraårsjubilerande klubben. Han har spelat 362 matcher – flest av alla. På de matcherna gjorde han 1181 mål – även det flest av alla. Tog SM-guld 2000, 2001 och 2003.

    När Fredrik Pettersson höll tal vid sin inkilning i A-laget berättade han om sin stora hobby: att bygga plastmodeller. 1999 byggde han pansarvagnar från andra världskriget i skala 1 till 35. Är också hundraprocentig som landslagsman. Det enda skottet under den enda landskampen gick i mål.


  • 2Martin Boquist, 39

    Foto: Jan Wiriden

    Tid i RIK: 1998–2003

    Matcher/mål: 152/930

    Landskamper: 217

    Warta-produkt som hade en sällsynt hög utdelning under sina fem säsonger i klubben innan drog vidare till Tyskland och Danmark. Han tog inte bara SM-guld 2000, 2001 och 2003. Han blev dessutom skyttekung i hela serien 2000, 2001, 2002 och 2003. VM-guld blev det 1999, EM-guld 1998 och 2002, OS-silver 2000. Han blev även tysk och dansk mästare.

    Han hade aldrig en tanke på att han skulle lämna Warta för RIK. I ”Mesta mästarna” kan man läsa om varför Boquist ändå bytte klubb: ”Warta var i ekonomisk knipa och gjorde sig av med mig för att inte gå under. Att jag gick med på det var enbart för Wartas skull”.

  • 3Mikael Franzén, 44

    Foto: Lennart Rehnman

    Tid i RIK: 1993–2003

    Matcher/mål: 277/618

    Landskamper: 0

    Storebror Franzén lämnade Aranäs för RIK före de fyra år yngre tvillingbröderna Anders och Mathias. Medan tvillingarna blev landslagsmän (Mathias 123 landskamper, VM-guld 1999, EM-guld 2000 och 2002, OS-silver 2000 – Anders 5 landskamper) hade Mikael den tyngsta karriären i RIK med SM-guld 1995, 1996, 1997, 1998, 2000, 2001, 2003.

    Efter att ha avslutat spelarkarriären med guld blev han tränare i moderklubben Aranäs. 2010 värvades han till Sävehof där han ledde herrlaget till dubbla SM-guld. När han fick sparken från Partille-klubben hamnade han i Alingsås. Andra året där blev det SM-guld efter det har han lett klubben till två SM-finaler.

  • 4Martin Frändesjö, 45

    Foto: Per Wissing

    Tid i RIK: 1993–1998 och 2001–2005

    Matcher/mål: 227/887

    Landskamper: 165

    Handbollsexpert i tv som gjorde dubbla sejourer hos RIK. Men också spel i nio andra klubbar i fem länder. Hos RIK blev det fem SM-guld: 1995, 1996, 1997, 1998 och 2003. Men han har också tunga landslagsmeriter som VM-guld 1999, EM-guld 1994, 1998 och 2000 samt OS-silver 1996 och 2000.

    Frändesjös avslutning i RIK blev dramatisk. När klubbens ekonomiska problem blev allt värre ville RIK 2005 säga upp hans kontrakt och uppmanade honom att söka sig till någon annan klubb. I samband med detta fick han inte träna med A-laget. Han gick till Heim där han skadade hälsenan. Ungefär samtidigt stämde han RIK på 27 månadslöner på vardera 34000 kronor. Det hela slutade dock i förlikning.

  • 5Ljubomir Vranjes, 42

    Foto: Bosse Nilsson / -

    Tid i RIK: 1991–1999

    Matcher/mål: 203/656

    Landskamper: 164

    Han är bara 166 centimeter lång, men ändå en av de största spelarna i 100-åringens historia. Kortedala-killens meritlista är imponerande. SM-guld med RIK 1993, 1995, 1996, 1997 och 1998. VM-guld 1999, EM-guld 1998, 2000 och 2002, OS-silver 2000. Sedan 2010 är han tränare för tyska Flensburg–Handewitt med vilka han vann Champions League 2014. För det utsågs han till världens bäste handbollstränare.

    I ”Mesta mästarna” kan man läsa om den då 21-årige Ljubomir Vranjes målsättning. 1993 hade RIK tagit SM-guld, året efter vann Drott. På ett möte 1994 pratade spelare och ledare om målsättningar. ”Jag ville spela i landslaget och jag ville vinna VM-guld, svårare än så var det inte. Jag ville verkligen bli bäst, inget annat”, säger han i boken.

  • 6Jerry Hallbäck, 46

    Foto: Björn Larsson / BILDBYRÅN

    Tid i RIK: 1990–2002

    Matcher/mål: 302/568

    Landskamper: 28

    Tillsammans med Mikael Franzén den ende spelare som tagit sju SM-guld med RIK. Han var den förste som nådde över 300 matcher i klubben, har endast passerats av Fredrik Pettersson. Gulden vann han 1993, 1995, 1996, 1997, 1998, 2000 och 2001. Tog dessutom EM-guld 1994 och ett VM-brons 1993.

    Hallbäck värvades till RIK när Magnus Wislander försvann till tyska Kiel. RIK-ikonen var också sportchef i Sävehof när herrarna och damerna tog dubbla SM-guld tre år i följd, 2010–2012. Efter guldåren i Sävehof återvände han till Aranäs som tränare. Förra året tog han upp klubben i elitserien, han tränar laget även den här säsongen.

  • 7Stefan Lövgren, 45

    Foto: / BILDBYRÅN
    Tid i RIK: 1990–1998

    Matcher/mål: 228/1169

    Landskamper: 268

    Stefan Lövgren har en meritlista som få andra. 28 guldmedaljer på olika håll finns i cv:t för spelaren som i ”Mesta mästarna” kallas kaptenernas kapten. Sju tyska ligaguld, fem SM-guld, fyra EM-guld, fyra tyska cupguld, tre tyska supercupguld, två EHF-guld, ett VM-guld, en Champions League-titel. Till det två OS-silver. Det första tog han 1993 (SM), de sista 2009 (både ligaguld och cupguld i Tyskland.

    Stefan Lövgren, som sedan 2011 är vd för Svenska Handbollslandslaget AB, hade inte bråttom in i elithandbollen. Inga pojk- eller ungdomslandskamper, bara spel hemma i Skepplanda i division tre tills RIK hittade honom. Han var 23 när han debuterade i landslaget och 26 när han fick kaptensbindeln. Två år senare (1998) flyttade han till Tyskland för en karriär som varade i elva år.

  • 8Peter Gentzel, 47

    Foto: / BILDBYRÅN

    Tid i RIK: 1989–1989

    Matcher/mål: 260/1

    Landskamper: 224

    Han är den målvakt som gjort flest matcher i RIK-historien, trots att han inte hade bråttom i början av karriären. När Svensk handbolls nuvarande vd efter tio säsonger lämnade RIK var han 31 år och karriären, som avslutades med Champions League-titel i Kiel pågick, ända till 2010 då han var 41. SM-guld 1993, 1995, 1996, 1997 och 1998. VM-guld 1999, EM-guld 1998, 2000 och 2002, OS-silver 2000.

    Gentzel slutade med handbollen 1985, samma år som RIK tog sitt första SM-guld på tio år. Heim lyckades inte ställa upp med ett juniorlag och han ägnade sig i stället åt fotboll, tennis, squash och andra idrotter. När Heim året efter saknade en målvakt ställde han upp och fortsatte där tills RIK hörde av sig tre år senare. Han hade inga speciella mål med sitt spelande, ändå blev han en av svensk handbolls stora.

  • 9Johan Eklund, 52

    Tid i RIK: 1984–1992 (som spelare) och 1992–1998 samt 2002–2015 (som tränare)

    Matcher/mål: 153/463

    Landskamper: 85

    En av de som varit allra längst i klubben och en av de meritmässigt tyngsta. Tog SM-guld som spelare 1985, 1986, 1987 och 1989 och som tränare 1993, 1995, 1996, 1997, 1998, 2003. Därmed är han tillsammans med Mikael Franzén den som har flest SM-guld som spelare/tränare. Men på meritlistan finns även VM-guldet 1990.

    Tillsammans med bland andra Staffan Olsson slog Stockholms-födde Eklund i Cliff RIK med bland andra Magnus Wislander i JSM-finalen 1983. Året efter värvades han till RIK där han blev kvar. De sista elva åren i RIK:s A-lag var han tränare tillsammans med just Magnus Wislander.

  • 10Björn Jilsén, 57

    Foto: / BILDBYRÅN HB

    Tid i RIK: 1984–1986 och 1987–1989

    Matcher/mål: 85/546

    Landskamper: 189

    Om det var Stig Santa som gjorde det avgörande målet 1985 så var det Björn Jilsén som var lagets store skytt guldåret 1985. Han vann skytteligan på 153 mål på 22 seriematcher och dunkade in 52 mål på 8 slutspelsmatcher. Året efter vann han ”bara” den interna skytteligan, men det blev ett nytt guld med RIK. Han avslutade den andra sejouren i RIK med ett tredje guld 1989. Var lagkapten i det svenska guldlaget vid VM 1990.

    Björn Jilsén gjorde målet som blev inledningen på svensk handbolls storhetstid. Tiden hade gått ut och det stod 25–25 mellan Sverige och Spanien i OS. Bara ett frikast återstod. Jilsén sköt mellan två spanska försvarare, rakt i mål. Sverige blev femma och slapp därmed kvala till nästa VM, där Sverige fick spela om bronset. 1988 blev Sverige på nytt femma i OS och 1990 kom VM-guldet.

  • 11Stig Santa, 57

    Tid i RIK: 1976–1987

    Matcher/mål: 187/983

    Landskamper: 11

    Debuterade som tonåring. Kom fram ungefär samtidigt Jan "Kraka” Bergström och Göran Haby. Trion kom fram under generationsväxlingen på 70-talet. De spelade inte bara ihop utan jobbade även tillsammans utanför planen. Santa blev tränare, sedan sportchef och så småningom även kassör och ordförande. Hängde med in på storhetstiden, avslutade den aktiva karriären med SM-guld 1985, 1986 och 1987.

    Stig Santa gjorde ett av klubbens mest berömda mål under de första hundra åren. 1985 möttes RIK och Drott, som utvecklade en väldig rivalitet, i SM-final. RIK hade inte tagit något SM-guld på tio år. Klubbarna vann två matcher var och med bara sekunder kvar av den femte och direkt avgörande gjorde Stig Santa 21–20 och sköt guldet till RIK. Drott-lägret protesterade, ansåg att slutsignalen hörts innan bollen passerade mållinjen.

  • 12Gösta Carlsson, 1938–2005

    Tid i RIK: 1957–1974.

    Matcher/mål: 234/1078.

    Landskamper: 102.

    Han var tonårstalangen som höll hela vägen och spelade i högsta serien tills han fyllde 36 år. En av de stora profilerna när RIK som enda svenska lag vann Europacupen (1958). Den hårdskjutande RIK-legendaren var samma år med och tog VM-guld, 1964 blev det silver i VM. Han tog fyra SM-guld: 1958, 1963, 1964 och 1965.

    Gösta Carlsson fortsatte sedan som tränare och blev även ordförande i RIK:s handbollssektion. Är tillsammans med Valter Larsson den som gjort flest (16) säsonger i klubbens A-lag.

  • 13Sten Åkerstedt, 1929–1983

    Tid i RIK: 1944–1955.

    Matcher/mål: 188/425.

    Landskamper: 85.

    En av de allra största i RIK:s och svensk handbolls historia. Debuterade i oktober 1944 och spelade sedan 180 allsvenska matcher i följd. Tog VM-guld utomhus 1948 och inomhus 1954. SM-guld med RIK 1947 och 1954. Ytterligare två SM-guld med Heim 1959 och 1960.

    Var med i det berömda landslaget som mötte Finland i Helsingfors 23 mars 1947. Laget bestod bara av RIK-spelare och leddes av RIK:s lagledare Arvid Roslöv.

Stefan Nilsson
Stefan Nilsson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i GT:s app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till GTs startsida

Mest läst i dag