Med hjälp av en stege tar sig inbrottstjuvarna in i din bostad. Foto: Guge Zelander
Med hjälp av en stege tar sig inbrottstjuvarna in i din bostad.  Foto: Guge Zelander
Här i Grimmered i västra Göteborg slog de fräcka tjuvarna till. OBS! Inget av husen på bilden är drabbat. Foto: Emilie Holmström
Här i Grimmered i västra Göteborg slog de fräcka tjuvarna till. OBS! Inget av husen på bilden är drabbat. Foto: Emilie Holmström

Sommarknepet – så slår inbrottsligorna till

Publicerad

GÖTEBORG. Villan i Västra Frölunda var larmad på bottenvåningen. En övervakningskamera skickade bilder till ägarens mobiltelefon - där såg allt ut att vara i sin ordning. Samtidigt letade tjuvar igenom övervåningen - efter att ha tagit sig in via en stege.

– Det är en ny metod som vi såg första gången för ett halvår sedan, säger polisens presstalesman Björ Blixter.

Polisen har i helgen fått in en drös anmälningar om inbrott i villor och radhus i Västsverige. Under söndagen upptäckte flera villaägare i Göteborgstrakten att altandörrar eller källarfönster stod öppna.

– Att flera inbrott upptäcks på söndagen beror på att folk kommer tillbaka från midsommarfirandena. Det kan vara inbrottsligor, det kan vara missbrukare, säger Björ Blixter, presstalesman vid polisen i Västra Götaland.

Man kan motverka det genom grannsamverkan och ha arrangemang så att det ser ut som att folk är hemma, säger han, men den tjuv som är finurlig upptäcker snart om huset är bebott eller tomt.

Inbrott trots larm

Och ibland är inte ens ett larm avskräckande nog. Det exemplifierar ett inbrott som drabbade en husägare i Grimmered i helgen. Det fanns övervakningskamera på undervåningen och skalskydd. På bilderna som kameran skickade till villaägaren syntes ingenting.

– Man såg ingen rörelse. Men flera timmar senare upptäckte grannen att en stege var rest mot baksidan på huset. Tjuvarna hade gått in på övervåningen, letat igenom den och gått tillbaka samma väg, säger Björ Blixter.

De behöver bara någon minut för att leta igenom lådor och skrin efter smycken och kontanter. Metoden är ingen tillfällighet. Polisen i Västra Götaland blev bekant med den första gången i höstas, säger Björ Blixter.

– Tjuven är alltid steget före de tekniska lösningarna. Nu räcker det inte att larma bottenvåningen. Man får vädja till folk att inte ha stegar tillgängliga utan låsa fast den. Det väcker ju uppmärksamhet att bära omkring på stegar så tjuvarna använder stegar som finns på platsen.

Måste larma båda våningar

För att värja sig måste man använda en kombination av grannsamverkan, larm och smarta tricks.

– Tjuven väljer alltid ett olarmat hus och gör det så lätt för sig som möjligt. Men man måste larma övervåningen också. Sedan är det bra om larmet tjuter så att det inte bara går till en mobiltelefon. Tjuter det högt vaknar grannarna och då får tjuven svårt att vara kvar, säger Björ Blixter.

Mellan en procent och fem procent av bostadsinbrotten i Sverige blir uppklarade.

Nils Wadström
Nils Wadström

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida