Foto: Anders Wejrot, Polisen
 Foto: Anders Wejrot, Polisen

"Skelettkvinnan" dömd till skyddstillsyn

Publicerad

Den 37-åriga kvinnan förvarade skelettdelar och kranier i sin lägenhet.

Kvinnan ska ha använt delarna för olika sexuella ändamål.

I dag dömdes hon till skyddstillsyn för brott mot griftefriden och vapenbrott.

Den 37-åriga kvinnan greps den 6 september i år. Polisen larmades till Bergsjön sedan skott avlossats med ett vapen från balkongen.

När polisen kom in i lägenheten rullades historien om skelettdelar, filmer och dödsfascination upp. 37-åringen blev känd som "skelettkvinnan" över hela världen.

I hennes lägenhet hittades och beslagtogs sex kranier, en ryggrad, ett stort antal andra kroppsdelar, en cd-skiva döpt till "min nekrofili" och fotografier av döda trafikoffer. Kvarlevorna, sammanlagt cirka 100 skelettdelar, ska kvinnan ha använt för olika sexuella ändamål och även förvarat en del av dem i frysen.

37-åringen har också sålt tre kranier, en arm och en ryggrad till en person i Uppsala.

"Sjukligt intresse för döden"

Enligt kammaråklagare Kristina Ehrenborg-Staffas har kvinnan uppvisat ett "sjukligt och oetiskt intresse för döden".

På måndagen dömdes hon till skyddstillsyn för vapenbrott och brott mot griftefriden.

Kvinnan har hela tiden nekat till brott och hävdat att hon samlat på sig skelettdelarna av historiskt intresse och samlarintresse. Hon medger innehavet av skelettdelarna och hävdar att de kommer från Storbritannien, Kina, Mellanöstern och Sydamerika enligt domen, men säger att hon köpt dem på internet, de flesta från USA. Kristina Ehrenborg-Staffas menar dock att det inte är rimligt att hon fått tag i alla skelettdelar den vägen.

Det finns inget förbud mot handel av skelettdelar men det hänger ihop med att det enligt bestämmelsen om brott mot griftefrid är förbjudet att "obehörigen flytta" eller "skymfligen behandla" skelettdelar. Det gör det i stort sett omöjligt att handla med skelettdelar utan att bryta mot bestämmelserna.

Flera vittnen berättar, enligt domen, att 37-åringen gärna visade en trälåda innehållande ett tiotal skallar. Vittnesuppgifter talar också om att kvinnan berättat att hon brukar sova med skallarna och att hon fått tag på dem genom att gräva på en kyrkogård.

Inte psykisk störning

Enligt domen har kvinnan inte varit medveten om att hon begått något brott när hon hanterat skeletten på det sätt hon berättat om. Hon har planerat att skriva en bok om bland annat historia och nekrofili. Det är förklaringen till att skelettdelarna, fotografier av sexuell natur på en kvinna och foton på bårhuset i Eksjö hittats i hennes lägenhet.

Det påstående i åtalet som talade om ett särskilt allvarligt brott mot griftefrid ogillas. Anledningen är att brottet inte anses lika allvarligt som två andra uppmärksammade brott mot griftefrid på 2000-talet och att kvinnan inte har några kända anhöriga.

Det har slagits fast att 37-åringen inte lider av någon allvarlig psykisk störning och hon är inte dömd sedan tidigare.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida