Sara Levin och en av hennes fyra hundar, Sally. Innan Sally kom till gården bodde hon i en bur och var understimulerad. Foto: PrivatSara Levin och en av hennes fyra hundar, Sally. Innan Sally kom till gården bodde hon i en bur och var understimulerad. Foto: Privat
Sara Levin och en av hennes fyra hundar, Sally. Innan Sally kom till gården bodde hon i en bur och var understimulerad. Foto: Privat
På gården i Tanumshede bor bland annat 40 hönor, alla har räddats från slakt efter att ha varit värphöns på ett hönseri.På gården i Tanumshede bor bland annat 40 hönor, alla har räddats från slakt efter att ha varit värphöns på ett hönseri.
På gården i Tanumshede bor bland annat 40 hönor, alla har räddats från slakt efter att ha varit värphöns på ett hönseri.
Kalven Sune skulle ha slutat i köttdisken om han inte fått ett nytt hem på gården. Här med sin nya kompis – den Fjällnära kon som snart kalvar.Kalven Sune skulle ha slutat i köttdisken om han inte fått ett nytt hem på gården. Här med sin nya kompis – den Fjällnära kon som snart kalvar.
Kalven Sune skulle ha slutat i köttdisken om han inte fått ett nytt hem på gården. Här med sin nya kompis – den Fjällnära kon som snart kalvar.

Sara, 26, räddar de dödsdömda djuren

Publicerad

En säker död väntade många av djuren – nu lever de och frodas tillsammans med Sara Levin, 26, och hennes familj.

En av hundarna har hämtats från Italiens gator och hönshuset är fyllt av dödsdömda värphöns.

– Målet är att bli så självförsörjande som det bara går, och det finns plats för fler djur – så länge vi har tillräckligt med betesmark, säger Sara Levin.

Tre katter, fyra hundar, fyra hästar, en fjällko, en tjurkalv, fem ankor, två grisar och 40 hönor. På gården i Tanumshede finns nästan ett mindre zoo – men det unika är att flera av djuren räddats från en säker död.

Ett exempel är den italienska gatuhunden Dusty som efter att blivit påkörd av en bil och tillfälligt förlamats. Nu lever hon livet på gården, vilket Bohusläningen var först med att skriva om.

– Jag har alltid älskat djur och tänkt att ska jag leva ska det vara med djur runtomkring mig och på så sätt känner jag många som arbetar med djurhjälpsorganisationer och liknande. Det var så jag fick reda på historien om Dusty och åkte ner och hämtade hem henne, säger Sara Levin.

Självförsörjning är målet

Tjurkalven Sune, som också bor på gården, föddes av en mjölkko i Småland och i och med att han vara en hane var hans liv dömt att avslutas tidigt. Han skulle sluta i en köttdisk. Men efter ett Facebookevent kunde Sune räddas. Nu sällskapar han med en Fjällnära ko som kalvar vilken dag som helst.

– Det känns jättekul, Fjällnära ko är ju utrotningshotat så vi gör något för att bevara det svenska naturarvet – samtidigt som vi snart får mjölk också, säger Sara Levin.

Då är planen att det ska kärnas smör och tillverkas ost. Allt för att hushållet ska kunna vara så självförsörjande som möjligt. Redan nu tillverkar familjen både saft och sylt och honung får de från sin egen biodling.

– Sen har vi ju våra hönor också, de kommer från ett hönseri där de har varit värphöns. Men när de slutar värpa ett ägg om dagen skickas de till slakt, men jag har varit där ett par vändor och hämtat höns och de värper alldeles lagom mycket till oss.

"Så mycket man kan göra"

Även torpet som familjen bor i har sin alldeles egna speciella historia. För att inte gå in allt för djupt kan man berätta att när de flyttade in fanns varken toalett eller kök och det första sex månaderna bodde Sara Levin och hennes sambo i en friggebod på ett par kvadrat och lagade sin mat utomhus över eld.

– Jag hoppas att fler inser att det finns mycket man kan göra för Sverige genom att till exempel köpa begagnat och ekologiskt och ta vara på det som bjuds runtomkring en. Sen är det ju bättre att köpa ägg från en lokal bonde än från de stora äggproducenterna, för deras hönor har inget roligt liv, säger Sara Levin.

Maya Dahlén Persson
Maya Dahlén Persson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i GT:s app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER