– Att spärra sig är ingen absolut säkerhet, Per Geijer, säkerhetschef hos Svensk handel. Foto: Sara Strandlund
– Att spärra sig är ingen absolut säkerhet, Per Geijer, säkerhetschef hos Svensk handel. Foto: Sara Strandlund

Så skyddar du dig mot id-kaparna på internet

Publicerad

Id-kapning drabbar runt 100 000 människor årligen i Sverige och polisen har tidigare uppmanat allmänheten att spärra sina personnummer för att skydda sig.

Per Geijer, säkerhetschef hos Svensk handel förklarar hur spärrningen går till – men lyfter också ett varningens finger.

– Att spärra sig är ingen absolut säkerhet. För att detta system ska fungera måste e-handlarna själva använda tjänsten. Och man bör passa sig för oseriösa aktörer, säger han till GT.

Drygt 100 000 människor drabbas varje år av id-kapare i Sverige och många av bedragarna härjar på internet. I en tidigare artikel i GT uppmanar Torsten Jaeckel, ansvarig vid polisens IT-bedrägerienhet, allmänheten att spärra sina personnummer för att skydda sig mot nätbedragarna.

Per Geijer är säkerhetschef hos Svensk handel och är väl medveten om de stora problemen med id-kaparna på internet. Och det finns spärrtjänster.

– Normalläget för alla typer av spärrar är att man spärrar först när man blivit kapad, och att man sedan kontaktar kreditupplysningsföretagen och näthandeln för att spärra sig. UC har faktiskt en spärrlista där man kan spärra sig för e-handelsköp innan man blivit kapad. Den heter eSpärr, och där finns alltså denna förebyggande möjlighet, säger han.

Brottslighet föder brottslighet

Per Geijer är dock övertygad om att det finns fler som erbjuder liknande tjänster, men inte har lika ärliga avsikter.

– När det dyker upp brottslighet så som id-kapning, dyker det upp motsvarande brottslighet i kölvattnet som säger sig skydda mot den första brottsligheten.

Han fortsätter:

– Det är lätt att blanda ihop seriösa aktörer med andra skumma figurer som erbjuder allt möjligt skit som "betala en försäkring hos oss så ser vi till att du inte blir bedragen". Det är trams, för det går inte att skydda sig på det sättet.

Tjänsten där man kan spärra sitt personnummer innan man blivit bedragen som UC erbjuder är relativt ny. När man sedan spärrat sitt personnummer så finns alltid möjligheten att låsa upp det igen om man vill shoppa på internet.

Sätter krav på nätföretagen

Men det finns fler saker man bör vara medveten om. För helt säker från kapning är man inte. Det finns brasklappar.

– Förutsättningen för att detta ska vara effektivt är att alla nätföretag beställer och betalar för denna lista och går in och tittar på den, och så är inte fallet, säger Peter Geijer.

Han menar också att även om det genom listan larmas om att personnumret är spärrat så har företaget ett val. Det kan välja att neka köpet, det kan kontakta den påstådda köparen för att kontrollera eller strunta i att göra något alls. Spärrlistan ställer inga krav.

Detta trots att den finansiella förlusten vid en id-kapning sker hos försäljarna och inte hos köparna.

Är i sin linda

– Lyckas någon gå in med en falsk identitet och få ut varor så har ju vi misslyckats i vår id-kontroll, alltså är det vi som ska betala. Och varje år handlar det om tre miljarder kronor som är kopplat till id-kapning, säger Peter Geijer.

Han är noga med att påpeka att en spärrlista inte innebär en full säkerhet mot bedragare och att man, om man vill spärra sig, bör vända sig till stora och välkända aktörer. Så som UC, Bisnode, Syna eller Creditsafe som alla är godkända av Datainspektionen.

Spärrlistan är i sin linda, men om den etableras ordentligt kommer den förmodligen att vara ordentligt behjälplig.

– En lista som denna som verkligen fungerar vill ju alla prenumerera på inom handeln, säger han.

Maya Dahlén Persson
Maya Dahlén Persson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst idag