Carina Örgård är socionom på Rädda Barnens psykoterapimottagning. Foto: PrivatCarina Örgård är socionom på Rädda Barnens psykoterapimottagning. Foto: Privat
Carina Örgård är socionom på Rädda Barnens psykoterapimottagning.  Foto: Privat
Kevin hittades död vid en sjö i Arvika. Obs, arkivbild. Foto: STEFAN HYTTFORSKevin hittades död vid en sjö i Arvika. Obs, arkivbild. Foto: STEFAN HYTTFORS
Kevin hittades död vid en sjö i Arvika. Obs, arkivbild. Foto: STEFAN HYTTFORS

Så pratar du med ditt barn om Kevin-fallet

Publicerad

Fallet med mordet på fyraårige Kevin, som granskas av både Dagens Nyheter och SVT kommer att öppnas på nytt. 

Om barn har frågor eller funderingar kring vad det är som hänt är det viktigt att ta sig tid att prata med dem. 

– Det som är viktigt att tänka på är att barn hör mer än man tror, säger Carina Örgård, socionom på Rädda Barnens psykoterapimottagning. 

Kevin hittades död i Arvika 1998, bara fyra år gammal och två bröder, då fem och sju år gamla, pekades ut som skyldiga och pressades i ett stort antal polisförhör.

SVT och Dagens Nyheter har granskat fallet och förundersökningen. Fallet kommer också att öppnas igen av åklagare. 

– Det är viktigt att ta upp svåra saker. Det är bra att börja kolla med barnet om de hört om Kevin-fallet, säger Carina Örgård, socionom på Rädda Barnens psykoterapimottagning, om att prata med sina barn om vad som hänt. 

 

LÄS MER: Bröderna vallades med kritiserad 'Kevin-docka' 

 

Ta sig tid och lyssna 

Det är viktigt att man tar sig tid att prata med barnet, ställa frågor och lyssna på funderingar som barnet kan ha för att bemöta tankarna. 

– Många barn skulle kunna fundera på om de själva skulle kunna göra något sådant. Man kan prata med barnet och säga att man kan bli jättearg och tänka en hemsk tanke utan att göra en sådan sak. 

Hur berättar man för barnet om det undrar vad det är som hänt?

– Just i det här fallet vet vi ju inte riktigt vad som hänt om barn själv hört att barn mördat ett annat barn. Att det är väldigt ovanligt att barn gör sådana saker och att så här brukar det inte vara. Nu har man rent samvete att säga så, att man inte vet exakt vad som hänt. Det är alltid viktigt att vara ärlig och inte förneka att det aldrig skulle kunna hända.  

 

LÄS MER: GW sågar pressande barnförhör: "Olagligt" 

 

Berätta om egna känslor

Carina Örgård säger också att det är bra att att berätta om sina egna känslor som förälder.

– Om man själv som förälder har blivit väldigt påverkad så känner barn av det. Att man själv sätter ord på det, att det är hemskt och att det är ovanligt. Man sätter ord på sina känslor utan att belasta barnet med resonemang, säger hon.

Barnen kan också oroa sig för vad som hände de andra inblandade barnen, menar Carina Örgård. 

– Man tänker också att barnen bekymrar sig för andra barn om vad som hände med de som misstänktes. Man kan säga att man inte vet riktigt men att man alltid får hjälp, det finns snälla människor som hjälper barn. Att barn inte sitter i fängelse utan får hjälp, säger hon. 

 

Läs GT i vår nyhetsapp. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android. 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i GT:s app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER