Ett år på posten som kommunstyrelsens ordförande och gruppledare för socialdemokraterna i kommunfullmäktige i Göteborg. Ann Sofie Hermansson säger att jobbet är oemotståndligt. "Det är ett annat liv, men det bästa man kan tänka sig", konstaterar hon. Foto: Maria DahlinEtt år på posten som kommunstyrelsens ordförande och gruppledare för socialdemokraterna i kommunfullmäktige i Göteborg. Ann Sofie Hermansson säger att jobbet är oemotståndligt. "Det är ett annat liv, men det bästa man kan tänka sig", konstaterar hon. Foto: Maria Dahlin
Ett år på posten som kommunstyrelsens ordförande och gruppledare för socialdemokraterna i kommunfullmäktige i Göteborg. Ann Sofie Hermansson säger att jobbet är oemotståndligt. "Det är ett annat liv, men det bästa man kan tänka sig", konstaterar hon. Foto: Maria Dahlin
Ann-Sofie Hermansson tar emot GT:s Eva Rogsten för intervju i sitt hörnrum högst upp i Göteborgs rådhus. Foto: Maria DahlinAnn-Sofie Hermansson tar emot GT:s Eva Rogsten för intervju i sitt hörnrum högst upp i Göteborgs rådhus. Foto: Maria Dahlin
Ann-Sofie Hermansson tar emot GT:s Eva Rogsten för intervju i sitt hörnrum högst upp i Göteborgs rådhus. Foto: Maria Dahlin
Från sitt kontor i hörnrummet i stadshuset har Ann-Sofie Hermansson, S, Göteborgs mäktigaste politiker, utsikt över både torget och hamnkanalen. Foto: Maria DahlinFrån sitt kontor i hörnrummet i stadshuset har Ann-Sofie Hermansson, S, Göteborgs mäktigaste politiker, utsikt över både torget och hamnkanalen. Foto: Maria Dahlin
Från sitt kontor i hörnrummet i stadshuset har Ann-Sofie Hermansson, S, Göteborgs mäktigaste politiker, utsikt över både torget och hamnkanalen. Foto: Maria Dahlin
Supporterhalsdukar ligger över soffans armstöd och på flera ställen i Ann-Sofie Hermansons rum. Foto: Maria DahlinSupporterhalsdukar ligger över soffans armstöd och på flera ställen i Ann-Sofie Hermansons rum. Foto: Maria Dahlin
Supporterhalsdukar ligger över soffans armstöd och på flera ställen i Ann-Sofie Hermansons rum. Foto: Maria Dahlin
En mäktig kvinnas skrivbord – Ann-Sofie Hermansson har gjort sig hemmastadd i hörnrummet med utsikt över torget och hamnkanalen. Foto: Maria DahlinEn mäktig kvinnas skrivbord – Ann-Sofie Hermansson har gjort sig hemmastadd i hörnrummet med utsikt över torget och hamnkanalen. Foto: Maria Dahlin
En mäktig kvinnas skrivbord – Ann-Sofie Hermansson har gjort sig hemmastadd i hörnrummet med utsikt över torget och hamnkanalen. Foto: Maria Dahlin

S-bossen: "Jag blir helt galen"

Publicerad

Den 1 april har Ann-Sofie Hermansson, S, suttit ett år på stolen som kommunstyrelsens ordförande i Göteborg.

Gängkriminalitet, skjutningar och ungdomar på drift i staden – det är frågor hon har att tampas med som Göteborgs mäktigaste politiker.

– Knarket är en enorm motor i gängkriminaliteten. Jag blir helt galen när folk i min ålder tycker det är rimligt att köpa hasch eller kokain för att parta på helgen, säger hon.

I januari förra året valdes Ann-Sofie Hermansson som ny gruppledare för Socialdemokraterna i kommunfullmäktige i Göteborg. Den 1 april tillträdde hon som kommunstyrelsens ordförande.

Hon har gjort sig hemmastadd i sitt kontorsrum högst upp i Göteborgs rådhus vid Gustav Adolfs torg. Från det ljusa, fina hörnrummet har hon utsikt både över torget och hamnkanalen. 

– Rummet är sagolikt vackert. Nu är jag ju inte här skitofta precis, men ja, det är fint, säger hon.

Här hänger träningskläder på tork och vädring över en stol, och skvallrar om att Ann-Sofie Hermansson var på gymmet tidigare på morgonen.

– Jag försöker träna på gym två gånger i veckan, vid halv åtta. Och jag tycker om att träna i artificiell miljö med lysrör och aircondition, konstaterar hon.

Och självklart har Göteborgs mäktigaste kvinna uppvaktats med supporterhalsdukar från olika Göteborgslag – två från Blåvitt, en från Frölunda Indians och en från FC Göteborg. 

"Värsta jag upplevt under året"

Under Ann-Sofie Hermanssons första år på sin post har flera händelser inträffat som hon velat slippa vara med om. Som den augustimorgon förra året när polisen konstaterade att ett barn, åttaårige Yuusuf Warsame, hade avlidit i en granatattack i Biskopsgården. 

– Det är det värsta jag upplevt under året. Utan konkurrens. Det var så jävla oskyldigt. Det är alltid hemskt, när varje liv släcks. Men det är något med barn. Vad fan hade han gjort? Inte ett skit, säger hon och fortsätter:

– Det var ett misslyckande. Ingen kunde vara nöjd den dagen. Inte polisen, inte jag, inte nån... Men polisen sa att "det här är hemskt och det kan hända hemska saker igen, men fortsätt med ert förebyggande arbete, ge inte upp bara för att det känns för jävligt i dag".

 

LÄS MER: Ahmed Warsame, dömd till livstid, berättar för första gången 

 

Och ge upp tänker hon inte göra. Ann-Sofie Hermansson pratar om insatser som görs för att motverka segregation, kriminalitet och våld i staden. Hon nämner bland annat satsningen "Jämlikt Göteborg" mot minskade klyftor, Trygg- i -modellen och trygghetsdialogerna ute i stadsdelarna.

"Finns ingen quick fix"

– Naturligtvis sitter jag här i mitt hörnrum och tänker: Nej, jag har inte alla lösningarna. Det finns ingen quick fix, säger hon.

 

"Det ska finnas familjecentraler i varje stadsdel för stöd och hjälp", säger Ann-Sofie Hermansson.Foto: HENRIK JANSSON

 

Hon konstaterar att många tidigare insatser har varit, som hon säger, projektifierade. Man har skickat ut en summa pengar till integrationsprojekt och när pengarna tagit slut har projektet avslutats. 

– Det har vi velat komma ifrån nu. Alla de här sakerna ska in i våra befintliga strukturer. Det är inte raketforskning. Det ska finnas familjecentraler i varje stadsdel för stöd och hjälp. Man ska redan från början fånga upp dem som har det knöligt. Det ska vara insatser i skolan så att ungarna klarar att gå ut med godkända betyg. Folk ska ha ett arbete att försörja sig på, säger Ann-Sofie Hermansson.

"För mycket vapen i omlopp"

Många göteborgare upplever en stark otrygghet i stan efter alla skjutningar och grova våldsbrott. Vad är dina tankar kring detta?

– Vi ska inte underskatta problemet. Och allt det här har inte socioekonomiska orsaker. Allt är inte klassmässigt i samhället. Det vore naivt att säga. Det handlar också om att det är på tok för mycket vapen och narkotika i omlopp. Det tycker jag är bra med vår regering. Kom igen. Hårdare vapenlagar. Inga problem.

Och Ann-Sofie Hermansson tycker att alla göteborgare har ett moraliskt ansvar gentemot knarkhandeln.

"Blir helt galen"

– Knarket är en enorm motor i gängkriminaliteten. Vi som är uppvuxna på 70-talet lärde oss att knark var dåligt. Det som hänt i dag tycker jag är för jävligt. Folk i vår ålder som tycker det är helt rimligt att köpa hasch eller kokain för att parta på helgen. Jag blir helt galen.

Hon säger att det är de unga pojkarna som springer ärenden åt drogförsäljare i förorten som betalar priset för knarkandet.

– Vi har gått vilse här. I samband med utredning av skjutningen på "Vår krog & bar" på Hisingen, hittades knark i en lägenhet för flera miljoner och en jättelång mobillista. Det är inte gängkriminella som står på den listan, utan det är de som går på krogen i Göteborg. Jag tycker vi ska prata om det.

 

"Det är de grova brotten och gängkriminaliteten som accelererat på senare år", säger Hermansson. I februari 2015 blev två unga män beskjutna vid Jaegerdorffsplatsen i Majorna.Foto: ANDERS YLANDER

 

LÄS MER: Hovrättens dom efter restaurangmorden 

 

Vad säger du till dem som tycker att det inte verkar som det händer något trots alla insatser?

– Det har jag respekt för. Det hjälper inte att slå statistik i huvudet på folk. Jag vet ju att brottsstatistiken egentligen går ner, även ungdomsbrottsligheten. Det är de grova brotten och gängkriminaliteten som accelererat på senare år så vitt jag kan bedöma. Vi behöver bli bättre på att berätta vad vi gör och vad vi behöver hjälp med.

Civilsamhället kan bidra mycket

Ann-Sofie Hermansson återkommer under intervjun ofta till att civilsamhället har mycket att bidra med.

– Vi ska göra vårt och polisen ska göra sitt. Vi måste jobba med näbbar och klor. Men sen ska vi försöka gå i armkrok med civilsamhället. Alla jag träffar ute i stadsdelarna, representanter från föreningslivet, kyrkan och andra, är jätteengagerade. Även näringslivet är intresserade av att det är tryggt i Göteborg, inte minst för att kunna rekrytera talanger.

 

Ann-Sofie Hermansson bor i en bostadsrättstvåa på Eriksberg på Hisingen "Jag har aldrig bott så fint som nu i den mening att jag kan se vattnet, älven, från lägenheten", säger hon.Foto: HENRIK JANSSON

 

På kvällen samma dag som intervjun, är det dags för Örgryte/Härlanda att få besök av Ann-Sofie Hermansson.

 

LÄS MER: S-lösningen på problemen i Nordstan: Kultursatsning 

 

– Jag vill veta vad de tycker, hur otryggt är det i stadsdelen. Handlar det om ljus, buskar och sådana konkreta saker. Ibland får jag inspel som "stäng inte simhallarna och biblioteket så tidigt på kvällarna". Jag har fått jättemånga goda idéer från de här trygghetsdialogerna i stadsdelarna.

"Ett annat liv nu"

Ett år som stans mäktigaste politiker. "Det är ett annat liv nu", säger Ann-Sofie Hermansson.

– Men det bästa man kan tänka sig. Jag har Göteborgs roligaste jobb. Det är inte bara en dans på rosor, men ett privilegium att få arbeta och få lön för det som är ens största engagemang och intresse. Det går inte att föreställa sig. Det är oemotståndligt. Jag kommer aldrig, varken förr eller senare, kunna påverka samhället så som jag kan i dag i den här positionen.


Senaste nytt från Västsverige i GT:s mobilapp. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android

 

 

Fyra frågor till Ann-Sofie Hermansson, S, kommunstyrelsens ordförande i Göteborg

Du har suttit till bords med göteborgarna vid så kallade "öppna luncher" i Haga. Vilka frågor har du snappat upp som är särskilt angelägna?

"Ofta har motståndare till Västlänken kommit på luncherna, eller anställda i kommunen som vill diskutera arbetsmiljöfrågor och hur vi är som arbetsgivare. Det finns helt klart en längtan efter demokratiska samtal i ögonhöjd oss människor emellan. Man kan inte bara bli skitförbannad på någon man sitter och äter lunch med."

 

Tar du till dig av det missnöje med Västlänken som kommer fram i samtalen och den allmänna debatten?

"Jag lyssnar på det, men jag har tagit ställning för det västsvenska paketet eftersom jag uppriktigt tror att det kommer att bli riktigt, riktigt bra. Efter all den information jag tagit till mig gör jag den bedömningen. De här motståndarna är ihärdiga och välformulerade men det är många andra också som är positiva och inser att om Göteborg ska kunna växa behövs Västlänken. Göteborg står inför ett utvecklingssprång, både när det gäller bostäder och infrastruktur. Vi ska ju bygga ett nytt Halmstad här i Göteborg fram till 2030. Även om folk först varit arga när vi diskuterar Västlänken får jag efter en stund ofta respekt tillbaka. "Du verkar ju inte ändra dig, men det är schyst ändå". Man kan inte alltid komma överens. Så ser demokratin ut."

 

"Göteborg går som tåget" säger du. Företagen gör stora vinster, besöksnäringen blomstrar, det visas tjusiga arkitektskisser på framtida bostadsområden. Alla upplever inte att "det går bra nu". 

"Vi har klasskillnader. Det är fattigdom och arbetslöshet. Ett anständigt samhälle är när de som har det sämst ändå har det skapligt. Dit måste vi nå. Bägge bilderna av Göteborg måste vävas ihop. När du säger att folk inte känner igen sig ... ja,  jag förstår att de inte gör det. Men ibland handlar det också om att man måste ha en vision. Hallå. Det är mycket som är problem i den här stan och vi kan betrakta det som problem som är till för att lösas. Inte bara prata om hur dåligt allting är med gängkriminalitet och skit och att det kommer att gå åt helvete. Nej, jag tycker inte folk klagar för mycket. Men vi politiker, företrädare, behöver vara mer visionära. Jag vill ha alla de här goda resultaten, företagen, tillväxten. Men jag vill också ha ett jämlikt samhälle."

 

Vad säger du om den kritik du fick efter att ha föreslagit en kultursatsning i köpcentrumet Nordstan som ett led i att motverka brott och otrygghet?

"När kritiken rasade som värst den dagen, jag ska ärligt säga att jag tänkte 'Herregud, de tror väl inte att jag är så naiv att jag menar att vi blir av med problemen genom att sätta upp en jävla scen därnere', att allt löser sig om man sjunger 'We shall overcome'. Jag sa andra saker också. Det handlade om polisiära insatser, diskussioner om fler restauranger och kaféer, om att det behövs platser där det finns en vuxenvärld. Tidigare har det funnits bio och dansställen i Nordstan. När det är ödsligt och ungdomar som drar omkring känner man sig otrygg. Då behövs såna som jag, fler vuxna. Sen har en del av ungdomarna i Nordstan en egen problematik, och det är det viktigt att vi tar ansvar för. Men jag vill inte ha några no go-zoner som Anna Kinberg Batra. Jag vill inte stänga ner samhället. Om en person uppför sig illa i Nordstan, är han eller hon lika jobbig i Brunnsparken eller på Kungsportsplatsen."

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER