Sofia Brockmark är utredare på Havs- och vattenmyndighetens enhet för biologisk mångfald. Foto: Havs- och vattenmyndighetenSofia Brockmark är utredare på Havs- och vattenmyndighetens enhet för biologisk mångfald. Foto: Havs- och vattenmyndigheten
Sofia Brockmark är utredare på Havs- och vattenmyndighetens enhet för biologisk mångfald. Foto: Havs- och vattenmyndigheten
Foto: BECKY BOHRER / AP TT NYHETSBYRÅNFoto: BECKY BOHRER / AP TT NYHETSBYRÅN
 Foto: BECKY BOHRER / AP TT NYHETSBYRÅN

Ryska laxen som hotar Västkusten

Publicerad

Snart kan puckellax som simmat från Ryssland göra de japanska jätteostronen och de amerikanska humrarna sällskap i de västsvenska vattnen. 

Arten, som dykt upp i de svenska kustvattnen i år, kan sprida sjukdomar och konkurrera det svenska laxbeståndet. 

– Det är oroande, säger Sofia Brockmark som är utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Den nordamerikanska puckellaxen är det senaste tillskottet till de främmande arter som påverkar svenska kustvatten, något som Hallands Nyheter skrev först om. 

Laxens närvaro i vår del av världen tros bero på att man planterade ut den längs den ryska nordkusten under 60- och 70-talen. Och nu har den alltså spridit sig hit – via Norge.

– I år har vi sett en dramatisk ökning av nordamerikansk puckellax i svenska vatten, säger Sofia Brockmark.

I likhet med andra invasiva arter kan laxen hota svenska arter, både längs kusten och inåt landet.

– Det är oroande, eftersom den går upp och kan leka i samma områden som lax och öring. Den kan konkurrera om föda, utrymme och den kan också sprida smitta och parasiter, säger hon.

 

LÄS MER: Japanska jätteostron invaderar Västkusten 

 

Klimatförändringar kan ligga bakom

Sofia Brockmark och hennes kolleger på enheten för biologisk mångfald jobbar för att kartlägga riskerna och se om man eventuellt kan behöva utföra åtgärder för att få bukt med problemet. Ett arbete som hon beskriver som svårt.

– Det är intill omöjligt att få bort främmande arter om det etablerat sig, utan man får i stället inrikta sig på att begränsa antalet. Det är svårare i vatten än på land, och mycket dyrare. Om man får upp en puckellax ska den inte släppas tillbaka utan tas om hand och rapporteras in på rappen, säger hon.

Antalet invasiva arter som dykt upp i svenska vatten har enligt Sofia Brockmark ökat de senaste tio åren.

– Klimatförändringarna bidrar till att arter som tidigare inte trivts här tidigare gör det nu, säger hon.

På Havs- och vattenmyndigheten jobbar man med att informera allmänheten om de risker som finns med att placera ut arter där de inte hör hemma, för att minska framtida problem.

– Alla djur och växter i naturen är under ständig förändring, men om det tillkommer främmande arter så sker den förändringen väldigt snabbt. Och då kan de dramatiskt påverka vilka arter som finns i våra vatten, berättar Sofia Brockmark.   

Puckellax

Under lek utvecklar hanarna en tydlig puckel på ryggen och krokformade käkar. Lekande hanar blir också ljust rosaröda på rygg och sidor, med stora oregelbundna mörkbruna fläckar.

I havet är puckellaxen stålblå eller grön på ryggen, silvergrå på sidorna med ett mindre antal svarta fläckar och vit på undersidan. Ett enkelt kännetecken är den V-formade stjärtfenan som ofta har fläckar i rader, så att den nästan ser tvärrandig ut.

Om puckellaxen fiskats upp ska den avlivas direkt och inte kastas tillbaka i vattnet. Alla fynd ska rapporteras till länsstyrelsen i ditt län eller till Havs- och vattenmyndigheten.

 

Skummeslöv, Göta älv och Ljungskile är platser där puckellaxen har observerats. 

Det rör sig alltså om fyndplatser både i havet och i rinnande vatten.

Relaterade ämnen
Alfred Dikalow
Alfred Dikalow

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i GT:s app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER