OROAD. Jan Isakson, ansvarig för havsmiljöfrågor på Greenpeace är oroad över att länsstyrelsen inte tar sitt ansvar och ser till att Bratten i Skagerrak blir skyddat ordentligt. Foto: Karl Henrik Edlund
OROAD. Jan Isakson, ansvarig för havsmiljöfrågor på Greenpeace är oroad över att länsstyrelsen inte tar sitt ansvar och ser till att Bratten i Skagerrak blir skyddat ordentligt.  Foto: Karl Henrik Edlund

Räkfisket hotar havsbotten i Bratten

Publicerad

ÖCKERÖ. Fiskeindustrins jakt på färska räkor i Västkustens havsreservat Bratten hotar livet på havsbotten. Greenpeace har kartlagt lagbrotten mot miljöbalken och pekar ut länsstyrelsen ut som passiv medbrottsling.

- Jag har fått oroande signaler om att området inte skyddas som det var tänkt, säger miljöminister Lena Ek (C) till GT.

GT har tagit del av en exklusiv rapport där Greenpeace listar de fiske­fartyg som bottentrålar mest i Bratten, beläget i Skagerrak utanför Smögen. Jan Isakson har också tillsammans med andra Greenpeacemedarbetare gett sig ut på en turné på Västkusten för att informera yrkesfiskare om det som de tycker att länsstyrelsen har misslyckats med.

- Det är totalt kaos. Länsstyrelsen vägrar att göra det som riksdagen har beslutat. Vi vill uppmärksamma att det fortfarande pågår skadligt fiske i skyddsområden, säger Jan Isakson.

Miljöminister Lena Ek säger att det krävs tillstånd för alla verksamheter som kan skada naturvärden i ett Natura 2000-område.

- Fisket är inte ett undantag från det kravet. Bottentrålning kan skada utpekade naturvärden, säger hon.

Inte hört om tillståndet

Men fiskarna på Västkusten som GT har talat med om Bratten - ett så kallat Natura 2000-område med lagstadgat skydd från EU - har inte hört talas om sådana tillstånd krävs. Länsstyrelsen som har hand om tillsynen anser nämligen att det är olämpligt att reglera fisket i Bratten med tillståndsplikt.

- Vi har inte fått några direktiv från regeringen om att ändra vårt arbete, säger Maria Kilnäs på länsstyrelsen.

"Jag häpnar när de säger så"

Hon berättar att om en verksamhet utökas eller ändras ska det tillståndsprövas, men inte om de är pågående.

- De som fiskar där i dag fanns redan där när Natura 2000-området inrättades, säger hon.

- Jag häpnar när de säger så. Plötsligt är miljön ett skämt. Fiskare kan inte få en frisedel från miljölagen, säger Jan Isakson på Greenpeace.

Helena Leander (MP) är en av de som riksdagsledamöter som drivit frågan om Natura 2000-områden i riksdagen. Hon tycker att det är väldigt konstigt att länsstyrelsen går emot miljöbalken och inte tillståndsprövar fisket.

- Det är oacceptabelt att det går till så här. Dessutom är det otroligt pinsamt att Sverige inte kan leva upp till de miljökrav som EU ställer, säger hon.

År 2010 skrev länsstyrelsen själva till regeringen och föreslog att Bratten i Skagerrak skulle bli ett Natura 2000-område för att skydda rev och ovanliga rödlistade arter som finns där. Bratten blev ett sådant skyddat reservat för ett år sedan, men inget har förändrats.

Vill ha en dialog

Maria Kilnäs på länsstyrelsen säger att det inte hjälper att förbjuda och kräva tillstånd från svenska fiskare i Natura 2000-områden. De kan ändå inte tillståndspröva norska och danska fiskare.

- Genom att reglera med fiskeri­lagstiftningen i stället, kan vi ta ett större grepp, säger hon.

Lena Tingström på Havs- och vattenmyndigheten håller med men påpekar samtidigt att frågan om tillståndsplikt inte är helt utredd. Fiske skulle kunna anses vara en pågående verksamhet som inte kräver tillståndsplikt.

- Det är viktigt att vi har en dialog med fiskerinäringen och vägleder länsstyrelsen i frågan. Förhoppningsvis har vi en vägledning klar innan sommaren, säger hon.

Hon håller med om att bottentrålningen skadar bottnar men påpekar samtidigt att de artrika reven undviks av fiskarna som i stället framför allt trålar på mjukbottnar.

- Att stänga hela områden från fiske är svårt. Ungefär 20 procent av svenska räkor tas upp vid Bratten. Vi utreder om man kanske i stället ska stänga ute vissa typer av redskap och se till att de mest skyddsvärda områdena fredas från bottentrålning, säger hon.

- Vi bryr oss inte om vad för regleringar och paragrafer länsstyrelsen använder, bara området skyddas, säger Jan Isakson.

Anders Carlberg, maritim expert på Västra Götalandsregionen, säger att det nu är skarpt läge med vad man får och inte får göra i Natura 2000-områdena.

- På sikt tror jag att vi kommer att se fler områden i havet där man reglerar vilka verksamheter som blir tillåtna. I framtiden styr man hårdare hur havs­miljön får användas. Man vågar inte chansa med miljön, säger Anders Carlberg.

Måste tillståndspröva fisket

Riksdagsledamot Helena Leander säger att även om bottentrålningen sker på mjukbottnar så måste länsstyrelsen tillståndspröva fisket.

- Myndigheten kan ju inte bedöma att metoden inte skadar på förhand och gissa att allt är frid och fröjd, säger hon.

Emelie Svensson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida