Mentor Pasha, 33, klädde sig i klänning för att stötta sonen Walter, 6. Foto: Privat
Mentor Pasha, 33, klädde sig i klänning för att stötta sonen Walter, 6.

 Foto: Privat
Har klänning – men är fortfarande en kille. Så förklarade Mentor för barnen att man får ha på sig vad man vill. Foto: Privat
Har klänning – men är fortfarande en kille. Så förklarade Mentor för barnen att man får ha på sig vad man vill.

 Foto: Privat

Pappan i klänning – för att stötta sin son

Publicerad

Mentor Pasha, 33, fick höra att sonen Walter, 6, blivit retad för att han gillar "tjejfärger".

Då valde han att stötta sonen – genom att gå till skolan iklädd klänning och scarf.

– Jag frågade barnen hur man ser att någon är en tjej eller kille. Vi kom fram till att det inte hade med kläderna att göra, säger Mentor Pasha.

Sexårige Walter Pasha i Fritsla har rosa, rött och lila som favoritfärger. Men en dag ville han inte längre ha på sig sina lila strumpor. På förskolan i Mark blev han retad av de andra barnen för att han bar "tjejfärger".

– Jag arbetar på samma förskola som min son, fast på en annan avdelning. När jag hörde det på kvällen så valde jag att göra något åt det. Barnen på Walters avdelning tycker att jag är cool, så jag tänkte att jag tar på mig en klänning och visar att det inte är kläderna som visar vem man är, säger Mentor Pasha.

Han arbetar delvis på en annan skola, och när han på eftermiddagen skulle börja på sonens förskola åkte han hem och bytte om.

– Jag lånade min frus kläder, rosa benvärmare, klänning och något linne. Sedan gick jag till skolan, säger Mentor.

"Föddes ni med klänning?"

Några av Mentors kolleger höjde först på ögonbrynen, och vissa föräldrar undrade också vad som stod på. Och han fångade direkt barnens intresse.

– Barnen var väldigt nyfikna och sa att jag var en tjej, och hade tjejkläder och så vidare. Men vi började diskutera saken och jag frågade dem om de föddes med klänning. Hur ser man att någon är en tjej eller en kille? säger Mentor Pasha.

Tillsammans med barnen kom de fram till att kläderna inte hade någon betydelse – och dagen därpå tog Walter på sig sina lila strumpor igen.

– Jag försökte påpeka att man inte ska retas eller mobbas, det har ingen betydelse vad man gillar för färger eller har för kläder, säger Mentor.

Walter var glad

Senare på dagen la hans hustru Ingrid ut en bild på tilltaget på Facebook – och i skrivande stund har den delats över 110 gånger. Något som Borås Tidning var tidiga med att uppmärksamma.

– Reaktionerna har varit väldigt positiva, och även kollegerna och föräldrarna på förskolan gav mig sitt stöd. Men jag blev chockad över att det blev en så stor grej, det trodde jag inte, säger Mentor Pasha.

Han hoppas att fler i samma situation ska våga göra samma sak. Och Walter själv var väldigt lycklig över sin pappas stöd. Nu vill Mentor uppmana andra att göra samma sak för att jobba mot mobbning – och han vänder sig till en viss fotbollsspelare i Paris.

– Jag vill nominera Zlatan att göra likadant och gå till jobbet i klänning en dag. Det är bra att barnen förstår att det inte är någon fara med det.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida