Förre yrkesofficeren Jan Björklund ryter fortfarande som han gjorde på kaserngården. I förenklade, korta order.
"Skolan har blivit sämre. Skärpning. Men nu ska det bli fler betyg. Verkställ!"
Och folket lyssnar. När fp-ledaren kräver mera betyg får han många sympatisörer, fler än vad hela folkpartiet någonsin lyckats locka på själva valdagen.
Häromdagen lyckades han därför få topprubriker med en betydelselös nyhet, som betygsutredningen redan hade presenterat:
Från år 2011 ska betygsskalan ändras till A-B-C-D-E-F i stället.
Men är det verkligen någon elev och någon förälder som på allvar tror att nya bokstäver ska ge en bättre skola?
Björklund fick förtjusta applåder ändå. Men det blev som att jubla mitt i konserten, i stället för att vänta till slutomdömet.
Skolans allra viktigaste uppgift måste ändå vara att hjälpa varje elev att få de kunskaper som behövs, och de står i läroplanen. Ingen ska därför behöva bli underkänd. Det har Björklund sagt själv.
Trots det vill han nu införa betyget F för underkänd. Och accepterar tyst att en del elever går tolv år i skolan med otillräckliga kunskaper.
Staten och kommunernas viktigaste uppgift måste vara att ge skolorna de resurser som behövs, för att bli bättre.
Det kanske inte alltid betyder fler lärare. Kanske räcker ett nytt effektivare sätt att undervisa. Det vet vi inte. För ännu har politikerna varken sagt så och så mycket pengar, eller hur de vill ha det.
Men Björklund är övertygad om att fler betyg, redan i lägre klasser, ska sporra eleverna, och hjälpa lärarna att spåra dem som eventuellt hamnat på efterkälken.
Utbildningsministern får förstås tro vad han vill. Även om stor del av den pedagogiska forskarvärlden inte håller med:
"Betygen blir inte rättvisa. Lärarna sätter betyg på helt olika grunder. En rad undersökningar visar samma nedslående resultat. Eleverna lockas att taktikvälja enkla kurser för att höja sina medelbetyg."
Den kritiken fanns redan på farfarsfars tid, då betyg började användas som ur- valsinstrument till högre utbildningar.
Därför gäller att nu göra det bästa möjliga av betygssystemet, oavsett om vi gillar betyg eller inte.
Elever och lärare blir aldrig kvitt betygen. Och orsaken är de nya fantastiska möjligheter som dagens unga har att få studera utomlands.
Då måste de visa upp betyg som är jämförbara med de system som finns i övriga Europa.
Därför säger nu också oppositionen ja till de nya bokstavsbetygen med sex olika steg.
Men för större rättvisa krävs nu att Skolverket får jobba fram ännu mer detaljerade anvisningar om hur betygen ska sättas. Med klara rikt- linjer om vad som ska krävas för varje betygssteg.
Lärarna måste få mer utbildning i konsten att betygssätta.
Betygen måste dis-kuteras ännu mer på lärarmöten.
Men så långt har regeringen inte kommit än i förslaget. Trots att metoden är viktigare än om betygen ska skrivas med bokstäver eller siffror. Det skulle gå lika bra med en glad gubbe och en sur gubbe som symboler.
Klappa inte händerna för tidigt.
