Regeringen har svarat på fotbollsförbundets förslagsbrev om hur Sverige ska kunna arrangera EM 2016.
Förslaget handlar bland annat om att bygga ut Ullevis kapacitet till 60 000 åskådare och inhysa EM-finalen.
- Det skulle vara fantastiskt att hålla en EM-final på Ullevi. Och för Göteborg betyder det fantastiskt mycket, det är ju världens tredje största evenmang, säger Leif Nilsson, vd för Göteborg & Co.

Inte råd med kostnaderna

I svaret skriver kulturdepartementet att de, med kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) i spetsen, vill sitta ner med representanter från Göteborg, fotbollsförbundet och de andra berörda kommunerna för att diskutera saken.
Ett initiativ som välkomnas bland stadens politiker, som nu står inför utmaningen att få regeringen att ta den största ekonomiska smällen för ett EM.
- Det är på tiden. Vid tidigare evenemang har vi i kommunerna fått stå för de stora utgifterna, och sen hänger staten med på vinsten. Vid ett EM har vi inte råd att stå för kostnaderna utan regeringens hjälp, säger Anneli Hulthén (S) ordförande i kommunalstyrelsen.

Större än bilexporten

Enligt Helena Nyhus som sitter i både kommunstyrelsen och är ordförande i idrotts- och föreningsnämnden finns det inget som borde hindra regeringen att hitta en snabb lösning.
- Det finns en oerhörd samhällsvinst i det här. Om vi ser på hur det ser ut i dag har vi en besöksnäring (turister med mera) i landet som omsätter runt 95 miljarder mot att bilexporter omsätter runt 55 miljarder. Tänk då om vi får ett EM.
Erik Kristow, politiskt sakkunnig i kulturdepartementet, menar att regeringen i nuläget står med vidöppna armar för att ta åt sig av åsikterna.
- Vi får först lyssna på vad de vill, sen får vi ta ställning till hur vi ska gå vidare. Vi är positiva till den här typen av evenemang och vi har flera projekt för att få stora internationella evenemang till landet. Men det här är ett av de största evenemangen och det kräver att vi sätter oss ner och diskuterar, säger Kristow.
Finns det något tak hos er för vad det får kosta?
- Nej, i det här brevet finns inget att ta ställning till utan att vi fått diskutera igenom det.
Men än så länge finns ingen kalkyl på vad kalaset skulle gå på.
Lars-Åke Lagrell berättar att det finns lösa beräkningar, men att det beror på vad parterna nu kan komma fram till.
Vad händer om de nekar er hjälp?
- Det handlar om diskussion, men säger de blankt nej är det ingen mening att vi går vidare med ansökan. Då drar vi oss ur, säger Lagrell.