Bockstensmannen som vi är vana att se honom, så som han ser ut enligt dockmakaren Oskar Nilsson.Bockstensmannen som vi är vana att se honom, så som han ser ut enligt dockmakaren Oskar Nilsson.
Bockstensmannen som vi är vana att se honom, så som han ser ut enligt dockmakaren Oskar Nilsson.
Bockstensmannen hittades död med tre pålar i kroppen. Den största var av ek och satt rakt genom hjärtat. Foto: / CHARLOTTA SANDELINBockstensmannen hittades död med tre pålar i kroppen. Den största var av ek och satt rakt genom hjärtat. Foto: / CHARLOTTA SANDELIN
Bockstensmannen hittades död med tre pålar i kroppen. Den största var av ek och satt rakt genom hjärtat. Foto: / CHARLOTTA SANDELIN
Bockstensmannen bars i väg till Varbergs fästning efter fyndet i Bockstens mosse i mitten av 1920-talet.Bockstensmannen bars i väg till Varbergs fästning efter fyndet i Bockstens mosse i mitten av 1920-talet.
Bockstensmannen bars i väg till Varbergs fästning efter fyndet i Bockstens mosse i mitten av 1920-talet.
Här, i Bockstens mosse utanför Varberg, hittades Bockstensmannen.Här, i Bockstens mosse utanför Varberg, hittades Bockstensmannen.
Här, i Bockstens mosse utanför Varberg, hittades Bockstensmannen.
Det unika med Bockstensmannen är att kläderna han bar när han blev pålad på 1300-talet finns kvar än i dag.Det unika med Bockstensmannen är att kläderna han bar när han blev pålad på 1300-talet finns kvar än i dag.
Det unika med Bockstensmannen är att kläderna han bar när han blev pålad på 1300-talet finns kvar än i dag.
Bockstensmannens hår tros ha blivit färgat rött av mossen. Foto: Arne Persson / HALLANDS KULTURHISTORISKA MUSEUMBockstensmannens hår tros ha blivit färgat rött av mossen. Foto: Arne Persson / HALLANDS KULTURHISTORISKA MUSEUM
Bockstensmannens hår tros ha blivit färgat rött av mossen. Foto: Arne Persson / HALLANDS KULTURHISTORISKA MUSEUM
Bockstensmannen finns i dag bevarad på Varbergs fästning. Foto: Robin Aron / ROBIN ARON GT-EXPRESSENBockstensmannen finns i dag bevarad på Varbergs fästning. Foto: Robin Aron / ROBIN ARON GT-EXPRESSEN
Bockstensmannen finns i dag bevarad på Varbergs fästning. Foto: Robin Aron / ROBIN ARON GT-EXPRESSEN
Pablo Wiking-Faria och Christina Andersson-Wiking, förste antikvarier vid Hallands kulturhistoriska museum.Pablo Wiking-Faria och Christina Andersson-Wiking, förste antikvarier vid Hallands kulturhistoriska museum.
Pablo Wiking-Faria och Christina Andersson-Wiking, förste antikvarier vid Hallands kulturhistoriska museum.

Nya spår kan lösa en 650-årig mordgåta

Publicerad

BOCKSTENS MOSSE. Han hittades i en mosse med tre pålar genom kroppen.

Och hans öde är en enda stor gåta.

Men nu, med hjälp av ny DNA-teknik, ska forskarna få fram hittills helt okända fakta om Bockstensmannen – och komma i alla fall lite närmare en lösning på den 650 år gamla mordgåtan.

– Det kan vara början på något större. Vi kan få fram alla möjliga fler kopplingar till honom, säger forskaren Pablo Wiking-Faria, förste antikvarie vid Hallands kulturhistoriska museum.

Kör väg 153 österut från Varberg och sväng av vid Rolfstorp.

Kör sedan på snåriga småvägar förbi Bonnagården, Hinnagården och Flähult. Parkera därefter bilen, kliv ur den och vandra några hundra meter rätt in bland träden.

Då är du framme.

Framme vid den mosse där syskonen Thure och Gulli Johansson en sommardag för 80 år sedan gjorde den makabra upptäckten när de gick och harvade. De fick syn på ett lik som blivit det mest mytomspunna i hela Norden.

Bockstensmannens lik.

– Att det är ett pålat mosslik är någonting som är helt unikt. Sägnen säger att om du är väldigt rädd för att den döde ska gå upp igen och ingenting annat hjälper, då måste du slå en ekpåle genom hjärtat på honom. Det binder personen till jorden, säger Christina Andersson-Wiking, antikvarie på Hallands kulturhistoriska museum i Varberg.

Många frågor kring Bockstensmannen

Bara några månader efter fyndet i mossen ställdes Bockstensmannen ut på museet i Varbergs fästning för första gången. Sedan dess har svaren varit nästan lika få som frågorna varit många.

Och inte heller de svar som finns är en exakt vetenskap.

– Vi vet inte ens att han blivit mördad, även om vi tror det. Det handlar hela tiden om hur säker man egentligen kan vara, säger Pablo Wiking-Faria, forskare och antikvarie och förmodligen den person som vet allra mest om Bockstensmannen.

Bockstensmannen hittades död med tre pålar i kroppen. Den största var av ek och satt rakt genom hjärtat.Foto: / CHARLOTTA SANDELIN

Han säger att det ändå – så gott som – går att göra vissa konstateranden kring Bockstensmannen utifrån den forskning som genomförts.

Som att han dog mellan år 1350 och 1370. Som att han var ovanligt lång och ovanligt välmående för sin tid. Och som att han klädde sig moderiktigt.

Bockstensmannen var moderiktig

Bockstensmannen var, enligt Pablo Wiking-Faria, en ganska klen en.

– På muskelfästena kan man se att han inte hade så väldigt mycket muskler. Alltså var han ingen arbetare eller bonde. Han måste tillhöra de övre klasserna på något sätt. Eller så var han handelsman. Han kan också ha varit utsänd av borgen i Varberg som fanns vid den här tiden, säger Pablo Wiking-Faria.

Hur gammal var han när han dog?

– Det finns två olika metoder för att bestämma hans ålder. Den ena talar om att han blev 30 år, den andra för att han blev 35. Men det som är grejen är: vem kan han vara?

Ja, det är ju det.

Bockstensmannens hår tros ha blivit färgat rött av mossen.Foto: Arne Persson / HALLANDS KULTURHISTORISKA MUSEUM

Och nu, med hjälp av helt ny teknik, kan man vara på väg mot ett genombrott i den 650 år gamla mordgåtan. Som Christina Andersson-Wiking säger:

– Det är fascinerande. Det betyder mycket.

Svar kommer när som helst

Forskarna håller i detta nu på med att få fram Bockstensmannens DNA. Arbetet inleddes för något år sedan - svaren väntas komma när som helst.

– I och med DNA:t kommer vi få fram hans ögonfärg och hans hårfärg. Han har troligen inte haft rött hår, utan den röda frisyren beror på att syrorna i mossen har missfärgat det. Han skulle kunna vara en brunögd, mörkhårig man, säger Christina Andersson-Wiking.

Och det stannar inte där.

För det är nästa förväntade svar som är det riktigt intressanta. Det om var Bockstensmannen kommer ifrån.

Här, i Bockstens mosse utanför Varberg, hittades Bockstensmannen.

– Svaren från DNA-testerna kommer att visa var han är född. DNA-forskningen har gått framåt enormt de sista fem åren och får de bara fram ett helt DNA – och det är det som är det svåra – kan de lägga in honom i en bygd av ungefär en kommuns storlek. De skulle säga att han är från ... Ålborg, till exempel, säger Pablo Wiking-Faria.

"Var i Varbergstrakten"

Han är förväntansfull. Väldigt förväntansfull.

– År 2014 gjorde vi en isotop-analys och då kunde man via hans hårstrå se vad han ätit sitt sista år i livet. Alla bygder har olika berggrund och allt man äter och dricker får en viss kemisk sammansättning. Vi jämförde hans resultat med andra fynd som vi hade från får och gris och det visade sig att han varit i Varbergstrakten under sitt sista år i livet, säger Pablo Wiking-Faria.

– Men han behöver inte vara från Varbergstrakten. Han kan vara tysk eller från övriga Danmark, för Halland var ju danskt då. Eller så kan han vara från Tyskland, eller västgöte. Några människor reste rätt mycket redan på den tiden.

Det unika med Bockstensmannen är att kläderna han bar när han blev pålad på 1300-talet finns kvar än i dag.

Kan man få reda på hans exakta identitet?

– Problemet är att det finns otroligt få dokument från den här tiden och vi räknar inte med att han är någon av de personer som står omnämnda i skrifterna. Men får vi fram hans DNA kan vi få fram alla möjliga fler kopplingar. Har man supertur kan man hitta en grav i exempelvis Ålborg, så ligger morsan eller farsan där.

Kan få släktingar

DNA-resultaten kan också göra att Bockstensmannen får livs levande släktingar. Christina Andersson-Wiking:

– Har man ett DNA kan man jämföra med personer i dag. Vi vet perioden han dog på, vi vet trakten, vi får undersöka det här ... det finns stora möjligheter om man blickar in i framtiden.

När exakt resultaten kommer är ännu oklart. Antikvarierna vid Hallands kulturhistoriska museum förväntade sig att få dem redan förra året, men det har dragit ut på tiden.

Och mystiken tätnar ytterligare.

Innan den snart kan komma att skingras något.

När några av frågetecknen från 1300-talet rätas ut.

– Själva mordet är mycket svårt att få reda på sanningen kring, för det är ju en enstaka händelse. Men det här kan vara början på något större, säger Pablo Wiking-Faria.

Jonathan Berntsson
Jonathan Berntsson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag