Här, vid Kyrkvikens strandkant i Glafsfjorden i Arvika, hittades fyraårige Kevin död i augusti år 1998. Foto: MAGNUS LAUPAHär, vid Kyrkvikens strandkant i Glafsfjorden i Arvika, hittades fyraårige Kevin död i augusti år 1998. Foto: MAGNUS LAUPA
Här, vid Kyrkvikens strandkant i Glafsfjorden i Arvika, hittades fyraårige Kevin död i augusti år 1998. Foto: MAGNUS LAUPA
Hela Sverige skakades av mordet på Kevin. Här lägger en polis blommor vid platsen där den fyraårige pojken hittades död. Foto: STEFAN HYTTFORSHela Sverige skakades av mordet på Kevin. Här lägger en polis blommor vid platsen där den fyraårige pojken hittades död. Foto: STEFAN HYTTFORS
Hela Sverige skakades av mordet på Kevin. Här lägger en polis blommor vid platsen där den fyraårige pojken hittades död. Foto: STEFAN HYTTFORS

Mordet på Kevin, 4,
skakade om Sverige

Publicerad

Polisen beskrev det som en lek som gått över styr och en femårig pojke och hans sjuårige storebror pekades ut som skyldiga för att ha dödat sin lekkamrat, fyraårige Kevin i Arvika.

Nästan två årtionden senare är fallet högaktuellt igen – och i en trailer till SVT:s "Dokument inifrån", som granskat fallet, säger en av bröderna att han alltid haft känslan av att han aldrig utfört det som han erkänt.

– Det känns oerhört jobbigt att en "sanning" som jag förlikat mig med i 19 år nu kanske inte stämmer, säger Kevins pappa Patrik Skog till GT. 

I början av november år 1998 kallade polisen i Arvika till presskonferens. Utredningen i fallet som gått till svensk kriminalhistoria var klar och spaningsledaren Rolf Sandberg slog fast att "alla frågetecken var uträtade".

Det hade då gått två och en halv månad sedan fyraårige Kevin hittats död av sin morfar på en lastpall vid Kyrkvikens strandkant i Glafsfjorden i den värmländska kommunen. Det var den 16 augusti, klockan var mellan nio och halv tio på kvällen och det hade gått flera timmar sedan Kevin cyklat i väg på sin röda cykel.

Att han var borta en stund för att leka med sina kompisar var inget ovanligt.

Men den här gången kom han aldrig tillbaka.

Återupplivningsförsöken misslyckades och på sjukhuset konstaterades att Kevins liv inte skulle gå att rädda. Men det som i det inledande skedet misstänktes vara en drunkningsolycka visade sig snabbt vara något helt annat. Kevins skador vittnade om att det var någon annan som låg bakom hans död.

Polisen: "Leken gick över styr"

Polisen arbetade efter tre olika huvudteser, varav en var det så kallade "pedofilspåret". Men att något sexualbrott begåtts gick inte att styrka och istället var det "barnspåret" som blev det hetaste – att det var andra barn som orsakat dödsfallet.

Den 22 augusti, sex dagar efter mordet på Kevin, hörde en man av sig till polisen. Han berättade att hans söner, fem och sju år gamla, bar på viktig information. Femåringen hade sagt till sina föräldrar att han blivit vittne till när Kevin mördades.

Rolf Sandberg ledde spaningarna efter mordet på Kevin i Arvika i augusti år 1998.Foto: ÖYVIND LUND

 

LÄS MER: Motivet banalt när barn mördar barn

 

Senare, i slutet av oktober, erkände bröderna att det var de som misshandlat Kevin till döds.

– Barnens lek har gått över styr. Det handlar inte om något planlagt mord, sa spaningsledaren Rolf Sandberg.

Enligt polisen skulle Kevin och de båda bröderna ha träffats och umgåtts på en fotbollsplan vid Dotteviksskolan i Arvika. De klättrade i träd och hoppade längdhopp. Sedan gick de ner till sjön för att leka "fiskeleken".

– De skulle fiska med pinnar, sa Rolf Sandberg.

Polisens tekniker letade bevis vid stugan där Kevin mördades.Foto: STEFAN HYTTFORS

På vägen blev det bråk.

– Slag och sparkar utdelades från båda håll. De slogs både stående och liggande. Plötsligt spårade allting ur. Från den punkten handlade det inte längre om lek. Det blev allvar, sa Rolf Sandberg då, år 1998.

Kevin ska ha dött av att en träpinne trycktes mot hans hals och pojkarna menade att de därefter släpade honom 30 meter och lade honom på lastpallen.

Många nya avslöjanden

Mer än 19 år efter mordet har pojkarnas erkännande, polisens agerande och allt annat i fallet nu granskats av så väl Dagens Nyheter som SVT. Den mångfaldigt prisbelönte författaren och journalisten Dan Josefsson har, tillsammans med sitt team, arbetat heltid med det under ett års tid och producerat en dokumentär i tre delar. Första delen sänds i "Dokument inifrån" under onsdagskvällen.

Där utlovas helt nya avslöjanden.

– Jag har alltid haft den känslan av att det inte var jag, säger en av de utpekade bröderna i programmets trailer.

 

LÄS MER: Utpekade pojkens ord i SVT

 

Samtalen med bröderna har påverkat Dan Josefsson djupt.

– Jag har träffat familjen, för det handlar om en hel familj, i ett år. Det har varit många möten och ett oerhört omskakande år. Jag har aldrig blivit så gripen av ett journalistiskt jobb som det här. Jag tror inte att någon kan förstå hur det skulle vara att råka ut för en sådan här sak. Ändå har de lyckats ta sig fram genom tillvaron, säger Dan Josefsson.

Mordet på Kevin skakade hela Sverige.Foto: ÖYVIND LUND

Professorn får skarp kritik

Dagens Nyheter skriver i sin granskning att barnen pressades i minst 31 förhör och förhörsliknande samtal och att psykologiprofessorn Sven Å Christianson, som spelade en avgörande roll när Thomas Quick felaktigt dömdes för åtta mord, anlitades som polisens konsult.

– De måste få tid att närma sig det här, säger Sven Å Christianson till DN om de många och långa förhören.

Psykologiprofessorn Sven Å Christianson får skarp kritik i DN:s granskning.Foto: ROGER VIKSTRÖM

Metoden får skarp kritik från Sara Landström, docent vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet.

– Jag förstår faktiskt inte ens varför de fortsatt att förhöra barnen överhuvudtaget. En femåring som förhörs så många gånger är villig att säga vad som helst. I slutet svarar femåringen bara ”ja” och ”nej” på påståenden. Ibland ger förhörsledaren honom rätt, ibland fel. Eftersom frågorna är så ledande och förhören är så långa är det fullt möjligt att pojkarna svarar endast för att få gå därifrån, har Sara Landström, som listar flera övertramp som hon anser att polisens förhörsledare begick, sagt till DN.

Erkännandet spelades aldrig in

Bröderna, som först pekat ut en annan pojke som mördare, vallades under utredningens gång omkring på mordplatsen. Med femåringen genomfördes två vallningar. Enligt DN föreslog Sven Å Christianson att polisen skulle förhöra bröderna en i taget och ställa dem mot varandra, bland annat genom föra hypotetiska resonemang med storebrodern om att hans lillebror pekat ut honom och vice versa.

När bröderna erkände spelades det inte in och det tycks vara enda gången som bröderna förhördes tillsammans, skriver tidningen.

Den prisbelönte journalisten och författaren Dan Josefsson har under ett års tid granskat fallet för den dokumentär i tre delar som ska sändas i SVT.Foto: ALEXANDER DONKA

Dan Josefsson säger att också han har synpunkter på den polisutredning som bedrevs.

– Det här är en dokumentärserie i tre delar och när program tre är över kommer det vara alldeles klart över vad jag har för uppfattningar, men det vill jag inte föregripa. Det är en så komplex historia med så oerhört mycket dramatik och avslöjanden att det behövs tre delar för att berätta. Det kommer överraskningar hela vägen, säger Dan Josefsson.

Kevins pappa: "Oerhört jobbigt"

När polisen kallade till presskonferensen i november år 1998 för att förklara att alla frågetecken var uträtade var bröderna skäligen misstänkta för mordet. Det är den lägre misstankegraden. Efteråt var det socialtjänsten som tog hand om dem.

 

LÄS MER: Åklagare kan granska Kevin-fallet igen

 

För Kevins pappa Patrik Skog är de nya uppgifter som presenteras omvälvande.

– Det enda jag kan säga är att det känns oerhört jobbigt att en "sanning" som jag förlikat mig med i 19 år nu kanske inte stämmer, säger han.

Chefsåklagaren vid Värmlands tingsrätt, Niclas Wargren, utesluter inte att åklagarmyndigheten kan komma att titta på fallet igen efter den nya uppmärksamhet som det rönt.

– Så länge inte brottet är preskriberat är det alltid möjligt att öppna upp alla förundersökningar om det på något sätt framkommer nya uppgifter. Det är inte något formellt beslut fattat att ta upp det, men självklart vill jag följa upp det genom att läsa artiklar och se på tv. Om det i det som har framkommit nu ens finns ett frö för att göra någonting vet jag inte, säger Niclas Wargren.

Jonathan Berntsson
Jonathan Berntsson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER