Men reglerna om uppehållsrätt är i praktiken verkningslösa.
- Som EU-medborgare hade han kunnat återvända samma dag, säger kommissarie Christian Larsson vid gränspolisen.
22-åringen föddes i ett utomeuropeiskt land, men flydde till Holland undan kriget där han blev holländsk medborgare. 1999 flyttade han och familjen vidare till Sverige. Pojken hade redan då hamnat i kriminalitet.
7 oktober 1999 fick han uppehållstillstånd, eller uppehållsrätt som det heter för EU-medborgare. En ny ansökan ska sedan göras vart femte år. För att få klartecken krävs bland annat att man har försörjningen tryggad och en giltig sjukförsäkring.

Skulle lämna Sverige

Men 22-åringens uppehållsrätt förnyades aldrig. Han fick avslag 2006 och 2007. Motivet är sekretessbelagt. Beslutet överklagades till migrationsdomstolen som sa nej 15 oktober förra året.
22-åringen gick aldrig vidare till migrationsöverdomstolen varför beslutet verkställdes 8 november 2009.
Därmed var det hans ansvar att lämna Sverige.
Migrationsverket och gränspolisen varken samarbetar eller ombesörjer hemtransporten och som EU-medborgare räcker det att du tar färjan till Danmark.
Sen kan du börja om på en ny tremånaders period i Sverige innan du på nytt måste söka uppehållsrätt.

Kan bli senare utvisning

- Det är verkningslöst för oss att göra något och kostar en massa pengar, säger Christian Larsson.
- Han kan ju komma tillbaka nästa dag. Därför bryr vi på polisen oss aldrig om EU-medborgarna.
Om 22-åringen fälls för såväl mordet på Nancy Tavsan och våldtäktsförsöket på kvinnan den 20 december kan domstolen dock besluta om utvisning.
22-åringen har sedan länge ett brottsligt förflutet. Han är bland annat dömd för att ha misshandlat två unga kvinnor.
- När han blir full så blir han riktigt respektlös, speciellt mot kvinnor, säger en vän. Men han är snäll som ett lamm när han är nykter.
Mannen har varit föremål för en rad insatser av socialtjänsten i Lärjedalen under uppväxten. Tvångsvård, LVU, var dock aldrig aktuellt.
- Vissa kriterier måste vara uppfyllda för att vi ska kunna besluta om LVU. Mycket av vårt arbete bygger på frivillighet. All forskning visar att man lyckas bäst då hela nätverket jobbar åt samma håll, säger socialchefen Juan Navas till GT.

"Hade kunnat gjort bättre"

Han uttalar sig generellt för att inte bryta mot sekretessen, men medger att man kunnat göra mer i 22-åringen fall.
- Med facit i hand hade alla, socialtjänsten, skolan, barnpsykiatrin, familjen... Alla hade vi kunnat gjort bättre. Men vi gjorde så gott vi kunde under de förutsättningar som rådde då.