Utmanarna till Hells Angels i den undre världen blir fler: "Klubbarna genomgår olika faser" Foto: Suvad MrkonjicUtmanarna till Hells Angels i den undre världen blir fler: "Klubbarna genomgår olika faser" Foto: Suvad Mrkonjic
Utmanarna till Hells Angels i den undre världen blir fler: "Klubbarna genomgår olika faser" Foto: Suvad Mrkonjic
Amir Rostami är polis och gängforskare. Foto: Urban BjörstadiusAmir Rostami är polis och gängforskare. Foto: Urban Björstadius
Amir Rostami är polis och gängforskare. Foto: Urban Björstadius
"Det finns egentligen inga konflikter mellan Hells Angels och Bandidos längre", säger Amir Rostami, polis och gängforskare. Foto: Polisen"Det finns egentligen inga konflikter mellan Hells Angels och Bandidos längre", säger Amir Rostami, polis och gängforskare. Foto: Polisen
"Det finns egentligen inga konflikter mellan Hells Angels och Bandidos längre", säger Amir Rostami, polis och gängforskare. Foto: Polisen

Mc-gängens offensiv mot Hells Angels

Publicerad

Uppstickarna i den kriminella mc-världen har blivit fler, men ett gammalt fredsavtal mellan Hells Angels och Bandidos hindrar dem från att etablera sig på Västkusten och i Sverige. Det säger Amir Rostami, polis och gängforskare:

– Det finns egentligen inga konflikter mellan Hells Angels och Bandidos längre. Det våld som har förekommit i mc-världen på senare tid har riktats mot andra klubbar.

Outlaws, Gremium och Satudarah är några exempel på mc-gäng som försöker och har försökt att etablera sig i Europa och Sverige. Men de kämpar i motvind. Efter mc-krigen mellan Bandidos och Hells Angels på 90-talet, slöts ett fredsavtal, där man bland annat kom överens om att inte tillåta fler internationella så kallade enprocentklubbar att etablera sig i landet.

– Uppstickarna har skapat en oro i den här miljön under de senaste åren. De orsakar oreda, och det är HA och Bandidos inte intresserade av, säger Amir Rostami.

Hells Angels och Bandidos är etablerade och starka organisationer i gängmiljön. Men enligt Rostami har de inte samma särställning som de hade på 90-talet. Fler och fler vågar ta steget och utmana de stora enprocentklubbarna. Men bilden av att till exempel Outlaws och Satudarah försöker etablera sig i Sverige, ger en felaktig bild av hur gängen fungerar.

– Det är kriminella individer som tar kontakt med klubbarna, inte tvärtom. Det är en typ av franchisestruktur, där man vill låna ett etablerat varumärke för att underlätta det egna gängets vardag, säger Amir Rostami.

Kriminalitet inte det viktigaste

De kriminella gäng som vill komma in under den internationella organisationens vingar, får klara sig på egen hand under den första tiden. Först måste man bevisa att man kan klara sig i en hotfull och hårt konkurrensutsatt miljö. Något de flesta misslyckas med.

– Det poppar upp aspiranter titt som tätt, men oftast klarar de inte av att etablera sig, säger Amir Rostami.

De som ändå lyckas får tillgång till de internationella gängens nätverk. Men enligt Amir Rostami är inte kriminalitet det primära syftet med att ansluta sig till en enprocentklubb.

– Bikervärlden handlar om så väldigt mycket mer. Att bli medlem i en etablerad enprocentklubb ger dig tillgång till fester, erfarenhetsutbyten och likasinnade vänner. I det här finns det element som underlättar kriminalitet, men det är inte det viktigaste, säger han.

Att bli accepterad och upptagen i bikergemenskapen ger heller ingen direkt uppbackning på hemmaplan. De nationella enklaverna av de stora enprocentklubbarna är relativt självständiga. Men att ha Hells Angels eller Bandidos logga på ryggen sänder ett budskap till omvärlden.

Söker legitimitet

Amir Rostami berättar att enprocentklubbarnas varumärken genomgår olika faser, och precis som i näringslivet gäller det att anpassa sin organisation när förutsättningarna och samhället förändras. I Sverige har Hells Angels och Bandidos lyckats bra med det, och därigenom har man också lyckats behålla sin dominerande ställning.

– I en inledande fas är gängets varumärke synonymt med förmågan att utöva våld. Nästa mål är att förknippas med stabilitet, det vill säga kapacitet att utföra maktutövning under kontroll. Då fungerar det inte att ha personer i organisationen som inte går att kontrollera, och det är inte ovanligt att man utesluter medlemmar, säger Rostami.

I nästa fas söker klubbarna legitimitet. Man tonar ner det kriminella och söker sig till legala verksamhetsområden. Men den ena foten kommer alltid att befinna sig i den kriminella världen.

– Det gäller att fortfarande visa att man har kvar det våldskapital som man först gjorde sig kända för. Men det sköter man ofta genom olika undergrupperingar och supporters. Bandidos har X-team och Hells Angels har Red and White, säger Amir Rostami.

 

Följ GT på Facebook för de senaste nyheterna från Västsverige.

Jens Andersson
Jens Andersson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag