Bluffmejlet lurade inte Magnus Wennergren. Foto: Privat
Bluffmejlet lurade inte Magnus Wennergren. Foto: Privat
På bankens hemsida varnar de också sina kunder för de sluga bluffmejlen. Foto: Danske Bank
På bankens hemsida varnar de också sina kunder för de sluga bluffmejlen. Foto: Danske Bank
"Sådana här mejl kommer i omgångar. Nu påstår sig bedragarna komma från Danske Bank, men det kan lika gärna vara Posten eller någon annan bank som sägs vara avsändaren", säger Magnus Lindegren. Foto: Pressbild/Danske Bank
"Sådana här mejl kommer i omgångar. Nu påstår sig bedragarna komma från Danske Bank, men det kan lika gärna vara Posten eller någon annan bank som sägs vara avsändaren", säger Magnus Lindegren. Foto: Pressbild/Danske Bank

Magnus såg igenom sluga bank-bluffen

Publicerad

En våg av bluffmejl signerade Danske Bank florerar i svenska inkorgar – allt bedragarna vill är att komma åt oskyldiga människors pengar.

Magnus Wennergren är en av de drabbade och vill nu varna andra för bedragarna.

– Jag vill säga till andra att inte vara godtrogna. Ifrågasätt när det kommer sådana här mejl, och kolla upp det noggrant, säger han.

Magnus Wennergren från Gråbo fick bluffmejlet vid elvatiden under onsdagen. Mejlet hamnade inte i skräpposten utan gick direkt till inkorgen. I mejlet, som är signerat Danske Bank, står det att man ska klicka på en bifogad länk för att där lämna ifrån sig sina bankuppgifter.

– Det var något som inte var rätt med mejlet, jag reagerade direkt. Efter att jag suttit i telefonkö till Danske Bank i en halvtimma sa de att det var frågan om ett bluffmejl. Det var massor av människor som hade ringt banken, säger han.

Flera bluffar

Det är inte första gången Magnus Wennergren råkar ut för bluffmakare. En gång fick han ett samtal med ett riktnummer från Afrika som han svarade på. Senare förstod han att bedragare försökt överbelasta hans konto. Han råkade också ut för en kreditkortskapning när han var på semester i Kuala Lumpur i Malaysia.

– Det är skrämmande vilken utveckling det blivit med det här att luras över nätet. Vissa har ju råkat illa ut för att de är godtrogna. Jag tänker på äldre personer som råkat ut för det här och så hamnar de i fällan, säger Magnus Wennergren.

Polisen medveten om fenomenet

Magnus Lindegren är sektionschef för bedrägerisektionen hos polisen i Storgöteborg och känner väl igen tillvägagångssättet.

– Sådana här mejl kommer i omgångar. Nu påstår sig bedragarna komma från Danske Bank, men det kan lika gärna vara Posten eller någon annan bank som sägs vara avsändaren.

På den aktuella bankens hemsida varnar de också sina kunder för de sluga bluffmejlen.

– Det man ska tänka på är att banker inte begär ut sådan här känslig information som kontonummer, koder eller annat via mejl, säger Magnus Lindegren.

Han berättar också att man aldrig ska svara på något utskick av detta slag – då finns det risk att man drabbas ännu en gång av bedragarnas framfart.

– Då ser de att det är en aktiv mejladress.

Dock är det svårt att sätta fast de illvilliga människorna bakom bluffmejlen. De verkar ofta från utlandet och i och med lagstiftningen blir det då svårt.

Magnus Wennergren vill uppmana människor att vara försiktiga så att de inte riskerar att råka ut för bedrägerier på nätet.

– Man måste vara vaksam. Tänk dig för om det verkligen kan stämma, säger han.

 

Erik Göthlin

Maya Dahlén Persson
Maya Dahlén Persson

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida