"Madeleine Beerman, nyvald ordförande för Unga Reumatiker, på toppen av Norges högsta berg, Galdhøpiggen." Foto: Privat Bild
"Madeleine Beerman, nyvald ordförande för Unga Reumatiker, på toppen av Norges högsta berg, Galdhøpiggen." Foto: Privat Bild
I sommar ska Madeleine Beermann bestiga Kebnekaise tillsammans med sexton andra reumatiker. Foto: Roger Vikström
I sommar ska Madeleine Beermann bestiga Kebnekaise tillsammans med sexton andra reumatiker. Foto: Roger Vikström

Madeleine försökte förneka sin sjukdom

Publicerad

Fyra år gammal blev Madeleine Beermann diagnostiserad med barnreumatism. Länge levde hon i förnekelse av sin sjukdom, rädd för hur den skulle begränsa hennes liv. Men det är hon inte längre.

– Reumatismen ska aldrig behöva vara ett hinder för att uppnå de drömmar man har, säger Madeleine, som nyligen valdes till ordförande i Unga Reumatiker.

Madeleine Beermann var fyra år, och hon och hennes lillebror hade precis fått en våningssäng. Hon älskade den, och som storasyster var det självklart att hon skulle sova i överslafen.

– Jag tyckte att det var helt fantastiskt, och klättrade upp och ner hela tiden, berättar Madeleine.

Men en morgon kom hon plötsligt inte upp i sängen längre. Hon hade för ont.

Smärtorna avtog inte, och som följd började Madeleine leka tant och gå med käpp och krum rygg. Det var en lek som hon ägnade sig åt så pass ofta att hennes mamma började ana oråd. När Madeleines knän sedan svullnade upp och blev stora som handbollar, var det inte mycket att vänta på längre.

– Mamma tog med mig till en läkare, som konstaterade att jag drabbats av en barnreumatisk ledsjukdom, berättar Madeleine.

Förnekade sjukdomen

Barnreumatiska ledsjukdomar ger inflammerade och stela leder. Ibland blir de också vätskefyllda. En del barn blir friska under uppväxten och får aldrig tillbaka sjukdomen, andra får dras med ledsmärtorna resten av livet. Madeleine tillhör den senare gruppen, men det tog lång tid för henne att acceptera det.

– Jag fick ofta höra att det fanns en bra chans att jag skulle blir frisk när jag kom i tonåren. Jag tog det som ett löfte. Men när jag fyllde arton, och flyttade över till vuxenreumatologen, fick jag beskedet att jag aldrig skulle bli kvitt min sjukdom, säger Madeleine.

Men Madeleine vägrade att ta in det läkarna sa. Hon gick in i förnekelse, och slutade ta sina mediciner och gå på de provtagningar som hon kallades till. Följden blev svåra smärtor och ständig trötthet.

– I två år blockerade jag allt som hade med sjukdomen att göra. Det var väldigt påfrestande, för både mig och min omgivning. Det kostade mig till och med ett förhållande. Till slut gav jag upp och erkände för mig själv att jag var sjuk, berättar Madeleine.

Hon började ta sina mediciner igen, och bestämde sig även för att ta kontakt med Unga Reumatiker. Något hon aldrig hade tänkt på att göra tidigare.

– Jag hade ju varit helt inställd på att det bara var en tidsfråga innan jag skulle bli frisk. Varför skulle jag då vara med i någon tyck-synd-om-grupp. Så tänkte jag, förklarar Madeleine.

Ska bestiga Kebnekaise

När hon surfade in på Unga Reumatikers hemsida såg hon att de sökte en ny ordförande, och efter en tids funderande bestämde hon sig för att söka tjänsten. Två veckor senare var jobbet hennes – och hon älskar det.

– Det är otroligt roligt och inspirerande. Jag vill hjälpa unga reumatiker att få den hjälp de har rätt till, och visa på att allting är möjligt. Reumatismen ska aldrig behöva vara ett hinder för att uppnå de drömmar man har, säger hon.

Och Madeleine Beermann leder genom exempel. I sommar ska hon bestiga Kebnekaise tillsammans med sexton andra reumatiker, och häromveckan åkte hon sitt första Vasalopp.

– Kroppen skrek verkligen efteråt, men känslan av att jag klarade det skrek så vansinnigt mycket högre, berättar Madeleine.

Och även om reumatismen har ställt till det en hel del för henne under årens lopp, så är Madeleine samtidigt övertygad om att den har gjort henne starkare som person.

– Jag ger aldrig upp, även fast det är tufft som tusan mellan varven. Och jag vill få fler reumatiker att pusha sig själva och flytta gränserna för vad de tror att de klarar av, säger Madeleine Beermann.

Jens Andersson
Jens Andersson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida