Britt-Marie Andersson väntar på höftprotesoperation. Foto: Robin Aron
Britt-Marie Andersson väntar på höftprotesoperation. Foto: Robin Aron

Britt-Marie har väntat i månader på operation

Publicerad

GÖTEBORG. Höftprotesen i Britt-Marie Anderssons ben har lossnat.

Hon har ont och lever sitt liv på kryckor.

Enligt vårdgarantin ska ingen behöva vänta längre än tre månader på operation.

Men Britt-Marie har inte fått hjälp – efter mer än fyra månader.

– Smärtan var djävulsk, värre än att föda barn, berättar hon.

När Britt-Marie Andersson, 67, var ung jobbade hon som tidningsbud. Det slet på kroppen och när Britt-Marie blev äldre fick hon problem med en höft. I november 2006 fick hon en höftprotes i rostfritt stål inopererad i benet. Efter rehabilitering blev hon bra.

Men förra året började höften kännas konstig och den 30 november small det till.

– Smärtan var djävulsk, värre än att föda barn. Det var det värsta jag har varit med om, säger Britt-Marie Andersson.

Fick svårt att gå

Foto: Robin Aron

Enligt Britt-Marie hade den inopererade protesen lossnat. Hon berättar att den extrema smärtan avtog men att hon fick svårt att gå. Efter besök på vårdcentralen fick hon remiss till ortopedmottagningen på Mölndals sjukhus. Den 27 februari fick hon komma dit.

– Då blev jag lovad en operation inom en till två månader, berättar Britt-Marie Andersson.

När två och en halv månad hade gått, den 7 maj, kontaktade hon Mölndals sjukhus. Britt-Marie säger att hon fick prata med en koordinator som förklarade att operationen inte skulle bli av innan semestern.

– Jag hade hoppats på att kunna återhämta mig under sommaren och vara bra till hösten. Det kändes som de slog undan benen på mig. Jag fick inte veta när operationen kunde bli av eller var jag stod i kön, säger Britt-Marie Andersson.

Väntar på att sjukhuset ska kontakta henne

Enligt vårdgarantin har man rätt till behandling inom tre månader. Britt-Marie berättar att hon de 7 juni därför skrev ett brev till hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli i Göteborg. Den 17 juni ska hon ha fått svaret att hennes operation är Sahlgrenska universitetssjukhusets ansvar. Nu väntar hon på att sjukhuset ska kontakta henne.

– Jag känner mig helt maktlös. Jag bollas hit och dit. Varför fungerar inte sjukvården? undrar Britt-Marie Andersson.

Hon blickar ut genom köksfönstret. Hon berättar att hon numera sällan lämnar sin lägenhet, att det tar för stor kraft. Hon reser sig mödosamt från stolen. Med hjälp av sin krycka haltar hon långsamt in i vardagsrummet. Det tar flera minuter. Hon sjunker ner i en fåtölj.

– Den trasiga höften påverkar hela min kropp. Jag blir trött i ryggen och får ont i knäna, säger Britt-Marie Andersson.

Kan inte gå på Liseberg

Hon berättar att hennes liv begränsats kraftigt sedan höftprotesen lossnade i november, att livskvalitén försvinner.

– I år kan jag inte gå på Liseberg med mitt barnbarn eller åka på en weekendresa, som jag brukar. Bara att gå och handla mat är ett stort projekt. Jag hinner inte ens upp och svara i telefonen när den ringer, suckar Britt-Marie.

Hon är arg och undrar varför hon inte får hjälp.

– Jag har arbetat heltid i över 50 år. Hur mycket skatt har inte jag betalat? Jag är inte den som tjatar. Men om man behöver något i samhället tycker jag att man ska få det. Vad är det som är galet och inte fungerar?

Henrik Jansson
Henrik Jansson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER