FELSATSNING? Tyskland har byggt väldiga vindkraftverksparker, som den här utanför staden Heide, men satsningen har kostat mer än vad den gett. Nu menar många att man bör satsa på forskning och teknikutveckling, och först därefter börja bygga stort. Foto: Joachim Musehold
FELSATSNING? Tyskland har byggt väldiga vindkraftverksparker, som den här utanför staden Heide, men satsningen har kostat mer än vad den gett. Nu menar många att man bör satsa på forskning och teknikutveckling, och först därefter börja bygga stort.  Foto: Joachim Musehold

Wopenka: Det krävs forskning om vindkraft

Publicerad

Mycket av debatten kring vindkraft i Sverige har hittills kretsat kring att den är klimatvänlig (vilket är positivt) men att vindkraftverken fördärvar landskapsbilden och orsakar störande ljud (negativt).

Det är hög tid att se på vindkraftsatsningen i ett bredare perspektiv, inte minst med tanke på utvecklingen i Tyskland.

Landet är en föregångare vad det gäller att ersätta främst kärnkraft med förnybar energi, men har fått sådana problem att också miljövännerna börjar bli tveksamma till metoderna.

Det finns flera orsaker, främst ekonomiska.

Tyska staten har pumpat in miljarder euro i subventioner till för-nybar energi sedan år 2000.

Ändå har elpriset stigit med 80 procent (mot 48 i övriga Europa), och man talat nu om "energifattigdom" hos miljoner tyska hushåll med låga inkomster och höga elräkningar.

 

De höga priserna gör även att företag börjar dra öronen åt sig. Enligt en debattartikel i SvD har till exempel det stora kemiföretaget BASF meddelat att det tills vidare inte kommer att fortsätta investera i Tyskland, endast i andra länder.

Till detta kommer otillförlitligheten. Ojämna vindar och vindstyrkor har lett till att landet periodvis är starkt beroende av miljöfarliga kolkraftverk, samt under senare år av i allt större utsträckning av gasleveranser från Ryssland. Vilket i sin tur inneburit att klimatförbättringarna är minimala, trots de omfattande investeringarna och väldig subventionerna.

Det är alltså inte märkligt att "gröna" politiker i Tyskland börjar betvivla att den nuvarande satsningen är så bra.

 

Sverige ligger en bra bit efter Tyskland vad det gäller vindkraft, men även här märks en viss tvekan. Vindkraftproduktionen har tiodubblats sedan 2006 och subventioneras med 30-40 procent, men svarar för endast sju procent av elproduktionen. Till exempel Vindpark Vänern gick med 37 miljoner i förlust förra året.

Flera kommuner börjar därför dra öronen åt sig vad det gäller investeringar. Ett exempel är det veto som kommunfullmäktige lagt in mot vindkraftplanerna i södra Uddevalla, ett annat att Falkenberg kraftigt begränsade markutrymmet för vindkraftverk när kommunens översiktplan nyligen klubbades.

Vindkraftverken är viktiga och behövs, men vi har haft väl bråttom med utbyggnaden. Forskningen och tekniken kring vindkraften befinner sig ännu i sin linda.

Alla är eniga om att de kan förbättras, liksom lagringsmöjligheterna för den producerade energin.

Med vår tids accelererande tekniska utveckling kan dagens vindkraftsteknik på mindre ett par decennier vara lika omodern som en T-Ford eller ett ånglok är i dag.

I Tyskland förordar allt fler att de miljarder som pumpas in i snart omoderna vindkraftverk samt subventioner till viss del i stället ska användas till forskning och teknikutveckling för få fram en mer effektiv produktion och bättre lagring.

 

Det är ett riktigt och viktigt resonemang som snarast bör föras även i Sverige. Satsa på en stor vindkraftsutbyggnad först när denna är samhällsekonomiskt försvarbar.

Det gäller inte minst i Göteborg, där planerna på ett klumpigt jättevindkraftverk vid Hake fjord hänger som ett kostnadskrävande hot över invånarna.

Johan Wopenka

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst idag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER