"Vi behöver retirera till en likhet inför lagen"

Publicerad

Polisen är på väg att inta en ny hållning i sin hantering av EU-migranters bosättningar.

Det signalerar Storgöteborgs polischef Erik Nord – som passar på att vara självkritisk mot hur polisen hittills hanterat frågan.

– Har vi gjort vad vi ska göra? Nej, det har vi inte gjort.

Erik Nord är inte en man som skräder orden. Den senaste tiden har han öppet gett sin syn på Moderaternas förslag om att förbjuda tiggeri, och har heller inte väjt för att ge sin personliga åsikt om tiggeriet som företeelse. Men han är heller inte sen att idka självkritik mot det restriktiva förhållningssätt som polisen intagit gentemot EU-migranters bosättningar, och menar att det funnits en rädsla inom både polisen och andra myndigheter i hur man ska hantera frågan.

– Vi kan inte ha en särskild lagstiftning för de som är utsatta och som vi tycker synd om. Det handlar bara om att använda lagstiftningen. Men det kommer att bli lite liv i luckan när vi väl börjar göra det.

Ett led i denna nya praxis kommer att ta sitt avstamp i en ny rapport från Rikspolisstyrelsen om EU-migranterna, som väntas komma inom kort. Den bygger på en nationell genomlysning av hur det egentligen står till med det omdebatterade, organiserade, tiggeriet.

Rapporten väntas skapa ett nytt begrepp för förståelsen och hanteringen av tiggeriet. Erik Nord menar att polisen "säkerligen kommer komma fram till att delar av tiggeriet är legalt organiserat". Det är ett välkommet och tydligt budskap, som bör skapa en ny utgångspunkt för diskussionen om tiggandet.

Termen "legalt organiserat tiggeri" innefattar viss hierarki inom och mellan grupperna. Det förekommer övervakning och hot om våld i vissa sammanhang. Oklara transaktioner av pengar. Dessutom förekommer det att ledare begår brott eller tvingar andra att begå brott. Den kommande rapporten kommer också att konstatera, föga överraskande, att tiggeri förekommer i samtliga polisområden. Samtidigt utesluter Nord heller inte att "delar av tiggeriet är nog kriminellt organiserat", men att den stora merparten inte är det.

Vad som står klart är att situationen inte kommer lösa sig av själv.

– Vi har inga indikationer på att antalet personer i tiggeriet kommer att minska, säger Erik Nord.

Han är också villig att, som han uttrycker det, "sticka ut hakan" i den här debatten.

– Att förbjuda det som är legalt organiserat tiggeri, det tycker jag är stolligt. Det finns skäl att förbjuda all form av tiggeri men att begränsa det till organiserat leder bara till bevisproblem.

 

Tiggeriet är dock inte det egentliga huvudproblemet. Utmaningen ligger i den låga värderingen av äganderätten och bosättningarna som blivit något av en juridisk mardröm. På vissa håll i landet har markägare fått se sin mark ockuperad av EU-migranter och funnit sig skickade fram och tillbaka mellan polisen och Kronofogden, där ansvaret och incitament till handling inte är glasklart.

Utöver det har vissa kommuner börjat utdela vite till markägarna på grund av nedskräpning och sanitära olägenheter och formulera krav på tillgång till rent vatten och bajamajor för människor som inte ska vistas på privat mark till att börja med. Mitt emellan står rädda lokalpolitiker som kräver handling av myndigheterna men som räds att vara de som tar politiska initiativ till tuffare tag. Ingen vill uppfattas vara den som sparkar på de som redan ligger ner.

Men det finns ju de som säger att de här mekanismerna eller verktygen redan finns i lokala ordningsstadgar?

– Och det gör de.

Men att de inte används.

– Ja, och det har de rätt i, för jag menar att vi behöver inte ändra någon lagstiftning eller så, vi behöver ändra tillämpningen hos oss.

Men vem trycker på knappen då?

– Att få det att starta? Det ska vi göra. Men systemet är...

Är du självkritisk nu?

– Ja, lite.

Erik Nord erkänner att polisen helt abdikerat gällande den privata markfrågan.

– Där har vi dragit oss tillbaka. Såhär: Svensk polis, och det är även jag fostrad i... så fort det är något vi inte begriper, så är det civilrättsligt, för det är inte vår fråga. Så funkar vi.

 

Erik Nord menar att polisen "hanterat det oerhört valhänt".

– Det ligger nog i den där processen över att resten av samhället känner "Oh, vad ångestfyllt det är att det sitter människor som sitter och tigger och har det så jäkla eländigt som folk har det." Men då tog vi ett felsteg där vi sa "Ja, vi hänger med på den tankeprocessen".

Och när valhäntheten är ett faktum, då blir det också svårare att vända på skutan. Från tiggandet till bosättningar.

– Jag menar inte att vi ska rusa ut och vända upp och ner på alltihop, men vi behöver retirera tillbaka till principen likhet inför lagen. Och sedan bör vi tillämpa lagen. Och jag är beredd att köra på det viset, men å andra sidan: Om du får en galen polischef i Göteborg som kör på ett sätt, och någon annan betraktar det på ett annat sätt, då blir det... då kör det definitivt i diket. Men om vi kommer överens, inom svensk polis, och det har vi bra förutsättningar att göra, då ser jag att vi inom polisen runt årsskiftet kommer att börja agera mer kraftfullt.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER