Vi behöver EU för att hålla rent vid kusten

Publicerad

Om ett halvår ska utredningen om en eventuell ny arena för att ersätta Scandinavium i Göteborg vara klar. Redan nu deklarerar dock Miljöpartiet ett bestämt nej till ett nybygge - åtminstone om det ska bekostas med skatte-medel.

Den marina nedskräpningen är en av våra stora och svåra miljöutmaningar. Nedskräpningen på Västkusten och utsläppen i Öresund, Kattegatt och Östersjön är alldeles för omfattande och rent och friskt vatten är i dag långt ifrån självklart.

Att många av våra marina miljöer far illa är en dyster verklighet som drabbar såväl djur som människor, liksom den viktiga turist- och fiske- näringen längs våra kustområden. Därför är frågan om åtgärder för en bättre havs- och vattenmiljö viktig både på hemmaplan och på EU-nivå.

Skräpet som hamnar i våra hav, sjöar och vattendrag bidrar till mängden mikroskopiska partiklar i havet. Huvuddelen av allt skräp sjunker ned till botten medan 15 procent flyter i land och förstör våra stränder. Beroende på strömmarna kommer hundratals ton till Bohusläns kust varje år, vilket kommunerna måste ta hand om. Uppskattningsvis kommer 80 procent av avfallet på Bohuskusten från andra länder. Detta är en oacceptabel situation.

Det är inte bara Bohusläns kustkommuner som drabbas, utan samtliga kustområden i Sverige och i våra EU-grannländer. Problemen med nedskräpningen kan lösas gemensamt inom vårt EU-samarbete. Det hjälper inte att bara sopa rent framför egen dörr när de som drabbas av nedskräpningen inte är de som har orsakat den. När det handlar om europeiska problem, måste lösningen vara europeisk.

EU:s gemensamma politik för havsmiljön, havsmiljö- direktivet, gör det möjligt att prioritera frågan om nedskräpningen av havet och kusterna.

Åtgärderna är ett bra steg på vägen, men vi har längre att gå än så. Kostnaden för enbart strandstädningen i Sverige beräknas kosta tio miljoner kronor om året och 4 000-8 000 kubikmeter marint skräp flyter i land på Västkusten.

I dag är rollfördelningen mellan medlems- länderna och EU oklar beträffande vem som ska göra vad, och under tiden ökar nedskräpningen av våra hav och stränder. Vi är i behov av brådskande åtgärder.

Vi behöver en tydlig ansvarsfördelning, klargöra ett konkret EU-mål för hur mycket skräpet ska minska fram till 2020 och vi behöver driva på för hårdare åtgärder på EU-nivå.

Som Västsveriges prioriterade huvudkandidat till Europavalet ligger kampen mot den marina nedskräpningen mig varmt om hjärtat och det är dags för krafttag, både från staten och från EU. Med varandras hjälp kommer vi att kunna göra utmaningarna till möjligheter och solkiga stränder till attraktiva natur- och näringsmiljöer. Men då krävs det att vi alla hjälps åt. Vi behöver EU och EU behöver oss.

 

 

Cecilie Tenfjord-Toftby
Riksdagsledamot (M) i näringsutskottet, Västsveriges prioriterade huvudkandidat till Europavalet 2014

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER