Göteborgsregionen har sedan ett antal år tillbaka ett ambitiöst mål när det gäller antalet kollektivtrafikresenärer: Det ska fördubblas till 2025.
Kollektivtrafiken behöver öka av flera skäl. Det behövs av miljöskäl. Om fler tar bussen eller tåget minskar utsläppen av flera hälsovådliga ämnen så som partiklar och kväveoxider. Dessutom minskar utsläppen av koldioxid.
Det är också viktigt för att minska trängseln i och omkring Göteborg, och på så sätt förbättra tillgängligheten och möjliggöra alternativ användning av stadens yta.
För att nå dessa mål måste de dock tillåtas styra de prioriteringar som görs inom kollektivtrafiken och underhållet av vägar och järnvägar i större utsträckning än i dag. Det innebär en större satsning på stråk med många resenärer eller där potentialen för många resenärer är stor.
Men det innebär också att fler a kraftigt olönsamma linjer förmodligen måste dras in eller få sämre service. Det kräver modiga politiska beslut.
Det är en avvägning mellan att kunna erbjuda kollektivtrafik till människor nästan var de än bor i regionen under stora delar av dygnet å ena sidan, och att maximera antalet resenärer och därmed minimera miljöeffekten och köerna å andra sidan.
Precis som alla sektorer i samhället lider kollektivtrafiken av brist på resurser. Bidraget från skattebetalarna i Västra Götalandsregion till kollektivtrafiken är i dag 2 500 000 000 kronor årligen. Infrastrukturen och kollektivtrafiken behöver mer resurser men de kommer aldrig att räcka till allt. Det innebär att Västtrafik ständigt måste välja och välja bort.
Kollektivtrafiken är också beroende av att vägar, spår, växlar, signalsystem etc. fungerar.
Av tågförseningarna i Göteborgsområdet under
december 2010 orsakades nästan hälften av brister i infrastrukturen. Det motsvarar över 600 timmar förseningar bara i tågsystemet i Göteborg under en månad.
I de frågorna är det i huvudsak staten via Trafikverket som gör prioriteringarna. Trafikverket måste lägga mer resurser på de kollektivtrafikstråk som har störst resande.
Västtrafik har gjort flera bra satsningar på senare tid, men det behövs mer. Busslinje 100 Göteborg-Borås är ett sådant exempel: Västtrafik har satsat på tätare turer, men det måste samtidigt fungera bättre än i dag om man ska nå målen. På linje 100 var endast strax över hälften av turerna i tid under december och 7 av 10 i januari.
Bilen är nästan alltid snabbare och bekvämare, än kollektivtrafiken.
Att höja kostnaderna för bilisterna ska inte vara enda sättet att få folk att åka kollektivt. Det måste också handla om att visa på kvalitet och pålitlighet så att så många människor som möjligt väljer att åka kollektivt.
Med givna budgetramar kräver det tuffa men nödvändiga prioriteringar.
Stefan Gustavsson
Näringspolitisk chef, Västsvenska Handelskammaren.
