Barn eller prylar? En undersökning visar att småbarnsföräldrar med hög konsumtion är de som stressar mest för att få tid med sina barn. Foto: ELLINOR COLLIN
Barn eller prylar? En undersökning visar att småbarnsföräldrar med hög konsumtion är de som stressar mest för att få tid med sina barn.  Foto: ELLINOR COLLIN

Sluta shoppa!

Publicerad
Ont om tid och småbarnsförälder? Sluta shoppa!
Den slutsatsen kan man dra av en ny rappport av Jörgen Larsson, sociolog vid Göteborgs universitet.
Visst, man kan dra fler, bekvämare, slutsatser också. Som att arbetsgivare och politiker borde göra det lättare för småbarnsföräldrar att arbeta deltid.
Det råder nämligen inget tvivel om att tidspressen är ett problem. Enligt undersökningen, som utgått från SCB:s så kallade tidsdata, tycker 47 procent av dem som har barn under 18 att de inte hinner med sig själva och sina barn. Nästan hälften.

Storboven i dramat är arbetstiden.
På ungefär trettio år har den genomsnittliga arbetstiden ökat med tio veckotimmar för för- äldrapar med förskolebarn.
Tittar man närmare på siffrorna ser man att det är mammornas arbetstid som skjutit i höjden, medan pappornas har minskat – kompensatoriskt, som det står i rapporten.
Larsson drar slutsatsen att en kortad arbetsvecka på mellan 30 och 37 timmar skulle minska tids-pressen kraftigt.
Han konstaterar att många föräldrar gärna skulle utnyttja sin lagstadgade rätt att arbeta deltid om de kunde, men att de hindras av ”starkt begränsande strukturer”.
Så vad göra för att få småbarnsföräldrars ekorrhjul att snurra lite lugnare?
Enligt Larsson måste det ske på politisk väg och genom att arbetsgivare inför mer föräldravänlig personalpolitik.

Ett sådant brett, samhälleligt perspektiv är vettigt. Det handlar om några få år då många behöver extra frihet på jobbet för att vara tillgängliga för barnen.
Men, precis som Larsson skriver i sin rapport, är det viktigt att den friheten inte får en negativ jämställdhetseffekt. Han förespråkar därför jämställdhetsbonus.
Ja, varför inte? Men i så fall måste den jämställdhetsbonusen konstrueras så att mammor och pappor till småbarn faktiskt går ner i arbetstid lika mycket. Larsson framhåller att en tidsmässig uppdelning av ansvaret krävs för att minska stressen. En svår utmaning.

Och så var det detta med shoppingen.
En anmärknings-värd del i rapporten är nämligen sambandet som pekas ut mellan konsumtion och tidspress.
De som upplever störst tidspress är inte, som man skulle kunna tro, de särskilt socialt utsatta. Det är i stället de som har det gott ställt; de som konsumerar och äger mycket stressar mest.
Barnen får helt enkelt snällt vänta medan man köper, installerar, använder, underhåller och gör sig av med egendom.

Det kanske inte alltid bara är den elaka arbetsgivarens fel? Eller ens de dumma politikernas?
Kanske skulle många småbarnsföräldrar kunna få loss lite mer tid genom en och annan egen åtgärd?
Som att inte unna sig nya skor varje månad? Eller genom att ha kvar den feta TV:n ett år till, trots det där platta erbjudandet? Eller göra sig av med andrabilen?
Larsson petar med sin analys på det heliga privata och identifierar samband som många av oss helst vill slippa se.
Det är ju så mycket bekvämare att stanna vid att kritisera makthavare. Som självklart ska ta sitt ansvar, också.
Men om du vill ha mer tid med ditt barn i dag – fundera på om det verkligen är chefen som hindrar dig.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER