Läs Claes-Göran Brandin, Rolf Lindén, Gunilla Carlsson, socialdemokratiska riksdagsledamöter från Göteborg.
I mars var
första gången svensk industri exporterade för mer än 100 miljarder på en månad. Och lönsamheten är det inget fel på. I Konjunkturinstitutets (KI) barometer rapporterar industriföretagen det högsta omdömet för lönsamheten sedan mätningarna startade.
Byggbranschen går på högvarv. Och utvecklingen är stark inom handel och privata tjänster. KI rapporterar mycket optimistiska framtidsutsikter hos företagen. Tidningen Affärsvärlden meddelar att Sverige befinner sig i "absoluta toppskiktet" av länder när det gäller högtrycket i ekonomin.
Det är svårt att klaga på företagsklimatet. Nu ser det dessutom ut som den starka lönsamheten äntligen leder till att företagen börjar nyanställa - åtminstone inom tjänstesektorn. Det innebär att det blir lättare för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden.
Men trots rekordvinsterna ser vi ingen sysselsättningsökning i industrin.
Det var därför vi i vårt svar till LO-ungdomarna i GT 2/5 skrev att också industrin bör anställa.
Det tycker inte
Anders Källström, vd för Västsvenska industri- och handelskammaren. I en kommentar i GT 8/5 talar han i undervisande ton om för oss att det är i tjänstesektorn de nya jobben kan komma, om vi politiker ser till att "sänka kostnadsnivån i det svenska samhället".
Industrin säger han måste "sysselsätta ännu färre i framtiden" om den ska överleva.
Men det som möjliggör god lönsamhet, anständiga löner och en solidariskt finansierad välfärd är höga produktions- och förädlingsvärden per anställd.
Det gäller både tjänste- och industriproduktionen. Vår chans att hänga med i den internationella konkurrensen och hålla oss i toppskiktet av länder beror på det.
När Källström vill se en lägre kostnadsnivå i det svenska samhället menar han sänkta löner och skatter. Resultatet blir att man öppnar upp för ett ökat inslag av arbeten med låga förädlingsvärden. Krasst uttryckt får överklassen billigt tjänstefolk. Men samhällsekonomiskt leder det i fel riktning.
Svensk industri
har sedan mitten av 1990-talet varit bra på att öka förädlingsvärdena. Därför slår exporten och lönsamheten nu historiska rekord. Det är utmärkt läge att öka den högvärdeskapande industriproduktionens andel av samhällsekonomin.
Mot bakgrund av det exceptionellt goda företagsklimatet är det ett marknadsmisslyckande av stora mått om inte industriföretagen klarar det.
Västsvenska industri- och handelskammaren borde ägna större uppmärksamhet åt denna fråga än att argumentera för införandet nya tjänstejobb med låga förädlingsvärden.
Claes-Göran Brandin
Rolf Lindén
Gunilla Carlsson
Samtliga är socialdemokratiska riksdagsledamöter från Göteborg.