REPLIK: Liljesand gör tre generalfel

Publicerad
Uppdaterad
Carina Liljesand (kd) skriver i GT (16/9) om konfessionella friskolor som integrationsfrämjare. Mot detta ställs kommunala skolor vars klasser är alltför homogena, menar Liljesand. Retoriken känns igen.
I Storbritannien kallade man detta för "selection by postcode" - urval utifrån postnummer.
Vad det i grunden handlar om är att man kapitulerar bostadsmarknaden till de resursstarka, för det är i de välbärgade områdena segregationen är som störst.

Att Liljesand tar det som en självklar utgångspunkt att bostadsområdena per automatik innebär "socioekonomiskt homogena klasser" vittnar om en politik som resignerat det jämlika samhället.
Liljesand gör tre generalfel i sitt resonemang:
Först - alltför homogena bostadsområden kan med rätt förd politik (läs socialdemokratisk) motverkas genom att exempelvis värna en stad med blandade upplåtelseformer, med hyresrätter i välbärgade stadsdelar och små- och radhus i de mer socioekonomiskt utsatta.
Att upphöra med den statliga utrotningen av hyresrätten borde stå högt på listan. Här skadar inte lite klassisk "närvärme", inte bara "fjärrvärme".

Att välja bort den kommunala skolan med argumentet att bostadsområdena är för homogena, innebär att man kapitulerat för utvecklingen och inte ser något fel i att vissa områden blir reservade för en viss samhällsgrupp.
Ett jämlikt samhälle står tydligen inte högre upp på den kristdemokratiska agendan än så.
Så till generalfel nummer två, vilket Liljesand med viss tvekan faktiskt tillstår när hon säger att friskolorna inte är mötesplatser i den utsträckning hon hoppats på.
Att den kommunala skolan skulle vara en mötesplats, menar Liljesand, saknar verklighetsförankring. Ja, verkligheten förändras när politiska ideal om jämlikhet byts ut mot en borgerlig regering vars ideal är mer åt dem som redan har i en borgerlig definition av valfrihet.

Elever i friskolor har en överrepresentation av föräldrar med hög utbildning och tenderar att homogenisera friskolorna utifrån socioekonomiska resurser.
Friskolan är inte mer heterogen, utan kan tvärtom bidra till en segregerande effekt. Grunden borde vara att bygga samhället så att bostadsområdena är mindre homogena.
Slutligen - att förbehållslöst hävda den konfessionella skolan måste ifrågasättas. Kunskap ska inte vara baserad på religiösa uppfattningar, och barn har rätt att ta del av en fri och opartisk undervisning.
Undervisningen måste grundas på vetenskaplighet och får inte styras av olika gruppers religiösa eller kulturella värderingar.
Den största otjänsten vi kan göra våra barn är att utsätta dem för en ensidig livsåskådning som också kan minska toleransen gentemot andra religiösa uppfattningar i samhället.
Skolan ska vara en mötesplats för barn från olika kulturer, religioner och samhällsklasser. Jag hoppas att en skola med kunskap utifrån vetenskaplighet och dess ideal kan finna någon resonans även hos en kristdemokrat.

Ann Lundgren
Ann Lundgren (s) är ansvarigt kommunalråd i
Göteborg för förskola, grundskola och gymnasium.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER