Vatten är en av världens viktigaste tillgångar. Foto: Dmitry Kushch
Vatten är en av världens viktigaste tillgångar. Foto: Dmitry Kushch

Rent vatten för alla

Publicerad

780 miljoner människor saknar tillgång till rent vatten, det är en viktig fråga att lösa för världens hållbarhet, skriver biståndsminister Gunilla Carlsspn (M) och Lars Hjälmered (M), riksdagsledampot (M).

Vatten är en så självklar del av vår vardag att vi knappast noterar när vi använder det. Vem minns hur mycket vatten som gick åt under morgonens tandborstning, eller precis hur många minuter morgonens dusch tog? Sällan påminns vi om den stora betydelsen i att vi slipper kämpa dagligen för de vattenresurser vi använder. Läget är det motsatta i många delar av världen.

 

Ännu saknar ungefär 780 miljoner människor tillgång till rent vatten. För många av dessa miljoner människor innebär det att en stor del av vardagen måste ägnas åt att hitta rent vatten för att dricka, i slutändan för att kunna överleva.

År 2013 är FN:s internationella år för vattensamarbete, och i dagarna är det ett år sedan konferensen i Rio de Janeiro, Rio+20, hölls. Den har gjort ett särskilt starkt avtryck i den globala utvecklingspolitiken, bland annat därför att man klart och tydligt, en gång för alla, slog fast att de sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionerna av hållbar utveckling måste hanteras i ett samlat grepp.

 

Vatten är en nyckeldel i ekonomin, och både industrier och jordbruk kräver vattentillgång för att kunna fungera. På samma sätt är vatten en viktig grund i jordens ekologiska system, men också för varje samhälles möjligheter att kunna existera på ett socialt hållbart vis. På många håll i världen är brist på vattenresurser inte bara en källa till mänskligt lidande, utan också till ökade risker för konflikter mellan staten och områden. Mellanöstern är ett tydligt exempel, där vattenfrågan är en av många källor till konflikt mellan Israel och Palestina.

 

Vi är därför glada för att frågan om hållbar utveckling och hållbara vattenresurser vinner mark på flera håll i världen. Mellan år 1990 och 2010 fick ytterligare 2 miljarder människor tillgång till grundläggande dricksvatten, men år 2025 beräknar man att nästan samma antal människor – 1,8 miljarder – kommer att leva i områden där vatten är en bristvara. De stora framsteg som nåtts sedan 1990 visar ändå att problemet är möjligt att lösa.

 

FN:s millenniemålspanel föreslog tidigare i månaden att nästa globala utvecklingsmål bör sikta på att alla människor ska ha tillgång till rent dricksvatten och säker sanitet. Det är nödvändigt både för ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Det är bara så, genom att följa deklarationen från Rio+20 och hantera de tre dimensionerna på en och samma gång, som vi kommer att kunna nå en hållbar värld där kommande generationer kan leva under samma välstånd som vi.

 

 

Gunilla Carlsson (M)

Biståndsminister

 

Lars Hjälmered (M)

Riksdagsledamot i Miljö- och jordbruksutskottet, Göteborg  

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER