Vänern svämmar över. Efter den stora översvämningen 2000-2001 föreslog en utredning omfattande statliga åtgärder. Nu hävdar regeringen i stället att översvämningsrisken är "ett kommunalt ansvar". Det är ett märkligt resonemang som tyder på att ansvariga i Stockholm har dålig kunskap om riskerna. Foto: Allan Karlsson
Vänern svämmar över. Efter den stora översvämningen 2000-2001 föreslog en utredning omfattande statliga åtgärder. Nu hävdar regeringen i stället att översvämningsrisken är "ett kommunalt ansvar". Det är ett märkligt resonemang som tyder på att ansvariga i Stockholm har dålig kunskap om riskerna.  Foto: Allan Karlsson

Problemen är inte bara "kommunalt ansvar"

Publicerad

Vänern är hotad - från flera håll. Detsamma gäller därmed också kommunerna runt sjön. Det stora och överhängande hotet är översvämningsrisken. I förra veckan skrev 14 företrädare för Vänerkommuner en debattartikel i DN där man vädjade till regering och riksdag om hjälp med att förebygga de problem som höga vattenstånd i sjön för med sig.

Efter översvämningarna 2000-2001 föreslog en utredning storskaliga, statliga åtgärder och planer för långsiktiga lösningar. Inget av detta har genomförts. I stället säger försvarsminister Karin Enström (M) att staten visst kan bistå med forskning och expertkunskaper, men att översvämningsrisken är "ett kommunalt ansvar".

Detta om en katastrof som kan dränka delar av fem städer, åstadkomma stora natur- och miljöskador samt skära av bland annat E 18 och E 45. I värsta fall kan bara skadorna kosta sammanlagt tio miljarder kronor.

 

Ett kommunalt ansvar?

Kommunerna har redan händerna fulla med två andra hot. Det ena är att Vänern håller på att växa igen, vilket uppges ha börjat när avregleringen av elen kom. Det innebär att värdefulla naturvärden kan gå till spillo, och att sjöfarten får problem.

Vissa insatser har gjorts för att bemöta detta, främst det femåriga projektet LIFE Vänern, som inleddes i höstas. SMHI har också presenterat ett förslag där man ändrar vattennivån mellan vinter och höst. Det ska nu ut på remiss till olika myndigheter, elbolag med flera. Det är självklart positivt, men vi vet ännu inte om det fungerar och när det i så fall kan genomföras.

Dent tredje hotet är annorlunda. Det gäller byggnationen av en ny bro över Göta älv i Göteborg, avsevärt lägre än den nuvarande. Den ska öppnas 15 gånger per dygn - mot nuvarande fem - men vara stängd klockan 06.00-09.00 och 15.00-18.00 vardagar.

Förslaget är en kompromiss, baserad på att det blir avsevärt dyrare och/eller besvärligare att bygga en tunnel eller en högre bro. 15 broöppningar om dagen kommer att störa kollektivtrafiken över älven. Å andra sidan fruktar kommuner och företagare runt Vänern att flera timmars väntetid två gånger dagligen kommer att starkt begränsa den för dem oerhört viktiga Vänersjöfarten.

 

Nu ska Trafikverket, Sjöfartsverket, Västra Götalandsregionen, Region Värmland och Göteborg försöka enas om ett avtal som kan godkännas av Mark- och miljödomstolen.

Annars blir det ingen bro, vilket skulle innebära ett allvarligt hot mot trafik- och stadsplaneringen i Göteborg.

Ansvaret för de två sistnämnda problemen kan betecknas som kommunala eller regionala. Men ser vi till helheten är hoten mot Vänern något som i högsta grad borde engagera regering och riksdag.

Det rör sig om stora nationella värden: ekonomiskt, miljömässigt och samhälleligt. Till att börja med vore det högst lämpligt om ansvariga politiker och myndigheter sätter sig ner och läser genom utredningen från översvämningarna 2000-2001, och följer rekommendationerna i denna.

Det räcker inte med enbart "forskning och expertkunskaper" för att rädda Vänern.

Johan Wopenka

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER