Privata försäkringar gör klyftorna större

Publicerad

Jag läser Lennart Duells debattartikel i GT (10/7) och häpnar över hans formulering att hela samhället tjänar på privata sjukvårdsförsäkringar. En snabb googling senare möts jag av en uppsjö av försäkringsbolag som erbjuder mig att teckna en privat sjukvårdsförsäkring, allt för att slippa köa.

De olika försäkringsbolagens lockbeten är snarlika: Undvik långa köer, vi ger dig tid hos en privat rådgivare.

 Lennart Duell hävdar att samhället tjänar på de privata sjukvårdsförsäkringarna eftersom de tillför sjukvården resurser. Han skriver att det normalt inte finns några förlorare i det systemet, och påstår dessutom att synsättet att man betalar för att gå före i vårdkön till stora delar är fel.

Egentligen är det Lennart Duell som har fel.

 Principen att vi tillsammans finansierar vården via skatten och att vård ges efter behov och inte efter hur mycket pengar som finns på ditt konto, går långt tillbaka och regleras av hälso- och sjukvårdslagen. Där står att läsa att målet med sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. En privat sjukvårdsförsäkring, som innebär att den som har de ekonomiska förutsättningarna lätt kan tränga sig före den som är i störst behov av vård, strider därmed mot lagen.

I Sverige lanserades de första privata sjukvårdsförsäkringarna under mitten av 80-talet och riktade sig framför allt till chefer i toppskiktet. Idag rör det sig främst om kollektiva försäkringar. Enligt en studie vid Handelshögskolan i Göteborg tecknas runt 80 procent av arbetsgivare som upptäckt att de tjänar på att de anställda inte behöver gå sjukskrivna i väntan på vård. Även flera fackförbund erbjuder sina medlemmar en privat sjukvårdsförsäkring.

Om denna utveckling inte hindras kommer de som arbetar att få tillgång till snabbare vård än de som inte har en fast anställning. Klyftan mellan vi och dem, de som har jobb och de som står utan, växer sig allt starkare. Förlorarna kommer, tvärtemot vad Duell påstår, vara många.

 Det är tydligt att de som förespråkar privata sjukvårdsförsäkringar inte vill ta tag i problemet med långa köer i vården, utan vill köra ett snabbfixande plåster. Ett exempel: Om alla invånare tecknar en privat försäkring och därmed går före i kön, är vi tillbaka på den ruta där vi började, med långa vårdköer.

På en punkt håller jag dock med Duell, självklart måste den offentligt finansierade vården förbättras, ingen människa ska dö i väntan på vård. Men rätten till en demokratisk och jämlik vård måste vara lika självklar. För att det ska bli verklighet krävs resurser och då kan man inte som regering välja att sänka skatten med det ena jobbskatteavdraget efter det andra.

Våga satsa på vår gemensamma vård. Det tjänar både samhället och dess invånare på.

 

Sanna Schiller

Alliansfritt Sverige

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst idag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER