M:s fantasisiffror om frihandelseffekter

Publicerad

Moderaterna Sofia Arkelsten och Ulrik Nilsson skriver (i GT 27/8) att det planerade frihandelsavtalet mellan EU och USA - förkortat TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership) - kan skapa jobb och årligen ge varje svensk i genomsnitt 1 700 kr mer i plånboken, till synes helt utan några negativa konsekvenser.

Låter det för bra för att vara sant? Det är det också.

Siffran 1 700 kr per svensk och år bygger på ett scenario där 100 procent av de politiskt påverkbara icke-tariffära handelshindren tas bort, alltså handelshinder som inte utgörs av tullar och skatter utan, exempelvis, av lagar och förordningar till skydd för folkhälsa, miljö och löntagares rättigheter.

Den här fantasisiffran är mer än dubbelt så hög som den EU-kommissionen kommer fram till i sina mest optimistiska scenarier, och i alla händelser är det först när vi närmar oss 2030 som den eventuellt skulle kunna realiseras - och då under förutsättning att vi kastar överbord stora delar av den lagstiftning som i dag skyddar konsumenter, löntagare och ekosystem.

Några trovärdiga siffror om att avtalet skulle skapa jobb existerar överhuvud taget inte.

Medan Arkelsten och Nilsson med dopade siffror okritiskt höjer avtalet till skyarna pågår en radikalt annorlunda debatt runt om i Europa. Hundratals miljöorganisationer, fackförbund och forskare varnar för att avtalet kan få katastrofala effekter för miljöskydd och konsumentskyddslagstiftning samt underminera demokratiska principer, farhågor som delas av bland annat det tyska miljödepartementet.

I snart ett år har vi i Miljöpartiet i interpellationer i riksdagen, i debattartiklar och på bloggen ttippen.se varnat för att det här avtalet, som förhandlas fram bakom lyckta dörrar, kan få långtgående konsekvenser för svensk livsmedelslagstiftning liksom för vår miljölagstiftning och vårt klimatarbete.

Risken för detta ökar om tvistlösningsmekanismen ISDS, som ger företag rätt att stämma stater, skrivs in i avtalet, vilket tyvärr ter sig alltmer sannolikt. Denna mekanism finns redan inskriven i flera bilaterala handelsavtal och har bland annat lett till att Vattenfall stämt den tyska staten för beslutet om kärnkraftsavveckling.

Demokratins styrande princip är "en person, en röst", medan marknaden styrs av de resursstarkaste aktörerna. I det ögonblick marknaden överordnas demokratin upphör folkstyret.

 

Rikard Allvin

Riksdagskandidat (MP)

Valter Mutt

Riksdagsledamot och utrikespolitisk talesperson (MP)

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER