PSYKOLOGER BEHÖVS. I Göteborg har Carina Liljesands (kd) motion om riktlinjer inom skolhälsan mötts av konstiga remissvar. Det står klart att lagstiftning krävs för att värna skolbarns psykiska hälsa. Foto: ROGER TURESSON
PSYKOLOGER BEHÖVS. I Göteborg har Carina Liljesands (kd) motion om riktlinjer inom skolhälsan mötts av konstiga remissvar. Det står klart att lagstiftning krävs för att värna skolbarns psykiska hälsa. Foto: ROGER TURESSON

Liv Landell: Kräv skolhälsa

Publicerad
Uppdaterad
Säga vad man vill om Jan Björklunds (fp) förmåga att tolka statistik - han är genial när det gäller att identifiera känsliga frågor.
I våras lanserade han ett förslag om att fördubbla antalet skolsköterskor och skolkuratorer.
Det skulle avlasta alla lärare som tvingas prioritera bort undervisning för att hantera problem som borde gå till skolhälsan.
Björklunds idé ligger i linje med Barnombudsmannens krav.
Myndigheten vill i lag slå fast att en läkare, sköterska, kurator och psykolog ska finnas vid varje skolenhet.

Så är det inte i dag.
Det märks, inte minst i Göteborg. Här har kristdemokraterna med Carina Liljesand i spetsen länge jobbat för förändring.
Förra året fick de till stånd en generell, kommunal utredning av skolhälsovården, apropå att läget på Järnbrottsskolan var milt sagt kaotiskt.
Det gick så långt att skolan anmälde sig själv enligt Lex Maria.
Mot den bakgrunden hade man kunna tro att Liljesands senaste motion på temat skolhälsovård skulle falla i god jord hos kommunala beslutsfattare i Göteborg.
Särskilt i Västra Frölunda, där Järnbrottsskolan råkar finnas.
Men nej då.
Frölundas stadsdelsförvaltning förkastar en motion från Liljesand med krav på kommunala riktlinjer om hur många skolkuratorer och skol-psykologer som ska finnas i förhållande till antalet elever.
I sitt remissvar kommer SDF genom några språkliga kullerbyttor fram till att sådana riktlinjer skulle kunna leda minskad flexibilitet.
Man menar alltså att krav på ett minimiskydd för skolbarn skulle kunna leda till få kuratorer och psykologer på vissa håll.

På sin blogg undrar Carina Liljesand om det möjligtvis finns andra intressen som spelar in.
Givetvis är det så.
Psykologer och kuratorer anses vid skarpt läge vara en lyx inom skolan. När det ska sparas så snålar man självklart in på just sådana tjänster. Kortsiktighet var ordet.
Det är sorgligt att det ska behövas lagstiftning för att barn i skolan ska få det skydd som både Barnombudsmannen, Barn- och elevombudet, BRIS och Psykologförbundet är överens om att barnen behöver.
Det är rent bedrövligt att man inte på frivillig väg ska kunna förbättra systemet så att lärare slipper ta på sig ett terapeutiskt ansvar.
Men någon annan lösning verkar inte finnas.

Jan Björklund var inne på rätt spår när han krävde fler kuratorer och sköterskor i skolan, men han missade av någon anledning att föreslå obligatoriska psykologer i skolan.
Psykologer har specialkompetens och ska givetvis också ingå i fram- tidens skolhälsoteam.
Björklund nämnde särskilt skolflickors depressioner och självdestruktiva beteende när han motiverade ökningen av personal i skolhälsan.
När det gäller effektiv behandling av just dessa "tjejdiagnoser" är psykologer i princip den enda yrkeskategori som har tillräckliga kunskaper.
Detta inser Lilje-sand, som förhoppningsvis lyckas ro förslaget om riktlinjer i hamn trots allt. Rättare sagt, trots kommunala makthavare som låter sig styras av ekonomiska hänsyn utan att skämmas.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER