Med artistkalas för göteborgarna, och en häftig reklamfilm, har Volvo lanserat sin nya lastbil. I filmen balanserar en kvinna på lina mellan två bilar som kör i 80 kilometer i timmen. Snart sex miljoner har upptäckt den på Youtube. Undrar du också varför? Långtradare säljs ju efter hur mycket last de tar, och inte så mycket på grillens utseende. Köparna räknar i stället noga på total-kostnaderna under livslängden.
Svar: det handlar om så kallat varumärkesbyggande. Göteborgare och andra ska bli glada och stolta. Även vi som aldrig tänker starta åkeri. En lyckad reklamkampanj kan ge helt andra positiva bieffekter för Volvo.
Därför ska jag göra en våldsam koppling. Kommunernas kostnader för socialbidrag har skenat i väg. I hårt drabbade Trollhättan går var tredje ung människa arbetslös. (Vi kan diskutera om det är rätt eller fel räknat, men den matematiken hör inte hit).
Samtidigt säger cheferna på många svenska företag att de inte får tag på tillräckligt med folk. Missmatchning, kallas det på byråkratisk nysvenska. De arbetslösas utbildning (eller brist på sådan) matchar inte de kunskaper som företagen frågar efter.
Problemet beror inte på vår svenska skola. Trenden finns över hela Västeuropa. Allt fler ungdomar går högskoleutbildningar, som de valt av eget intresse. Efter examen blir en del utan jobb, samtidigt som industrier ropar efter montörer och villaägare efter hantverkare.
Hela samhället tjänar alltså på att ungdomar och andra arbetssökande leds i industrins spår. Frivilligt. Med litet häftig reklam. Och artister på Götaplatsen.
Teorin kan verka konstigt långsökt just nu, när Volvo personvagnar gör sig av med folk från bandet och Volvo lastvagnar sett försäljningen i Västeuropa svikta. Men konjunkturer går upp och ner. Även i dalar måste företag knyta upp personalförsörjningen inför en ljusare framtid.
Om nya bilen kan bli en framgång, eller inte, får kunnigare experter avgöra. Men när det handlar om framtidens personal går Volvo föredömligt i täten.
I dagarna sjösätter de olika Volvoföretagen sin gemensamma jakt för att intressera fler ungdomar. 1 200 unga mellan 18 och 22 år ska erbjudas utbildning vid någon av de 13 svenska fabriker som bär Volvoskylten. Och de får betalt. Motkravet är avslutat gymnasium och att de är inskrivna på arbetsförmedlingen.
Detta är en variant på den starkare koppling mellan skola och företag som de flesta fackföreningar, politiker och även näringslivet länge har efterlyst. Men som oftast mött föga gensvar eftersom staten och företagen lurpassat på varandra om vem som ska betala.
Blott samhällets stöd räcker inte till. Volvo visar vägen och i nästa steg bör den här utbildningen komma in redan under gymnasietiden.
Ett annat hinder har varit det svaga intresset för gymnasiets praktiska program - och en negativ samhällsinställning till "att jobba på bandet".
Volvo PR-makare kan inte ha något emot om jippot i Göteborg ändrar litet på den negativa synen.
Två flugor i samma smällande lansering! För Sverige, och det är på tiden.
