Orättvisa och konstiga gränsdragningar. De som är beroende av bilen drabbas mest. Dit hör tidspressade föräldrar som ska hämta på dagis, folk som bor långt från kollektivtrafik, alla som måste hinna mellan flera olika uppdrag. Generellt säger trafikforskare att 40 procent av bilisterna saknar alternativ.

Ifrågasättande av nyttan för pengarna. Blir tågtunneln Västlänken och Marieholmstunneln de optimala lösningarna? Så undrade riksrevisorerna också.

De kommunpolitiker som bytte åsikt från nej till ja, och skyndade fram besluten, borde därför tänka om för framtiden. Ifall de ska fortsätta tjäna och behålla väljarna, som de ju är valda till att göra.

Men politikerna räknar med att motståndet ska lägga sig. Stockholmarna bytte ju åsikt om sin trängselskatt och 65-75 procent är nöjda i dag. Men i GT:s webbundersökning sade 82 procent nej, bland alla läsare som skickade in svar. Det stämmer ganska väl med andra mer vetenskapligt gjorda mätningar.

Politikerna hoppas att också bilisterna ska bli nöjdare när bilköerna krymper. Men vart tar resten vägen? Biltrafiken i Stockholm minskade 18 procent när tullarna kom, men kollektivtrafiken ökade inte lika mycket. Bilister slår ihop sina bilresor i stället och gör flera ärenden samtidigt. Stormarknader och butiker utanför city och betalstationerna har fått kraftig merförsäljning.

Trafikverkets analytiker vågar däremot inget bestämt tippa för Göteborg, som är en mer bilberoende stad. I bästa fall kommer effekten att bli oförändrad biltrafik på de stora lederna till 2025, hoppas de. Trots att Göteborgs folkmängd uppskattas öka med cirka 50 000.

De byggen som ska bekostas blir onyttiga samhällsekonomiskt, menar dessutom statliga riksrevisionen och en del andra kritiker. Och inte hjälper det om du röstar bort regeringen, för de andra stora riksdagspartierna är lika förtjusta i biltullar som kommunal medfinansiering.

Fast sådana teoretiska beräkningar av nyttan missar andra nyttigheter som är svåra att sätta siffror på. Som att mera kollektivtrafik främjar jämställdheten - en tredjedel av svenskarna har inte tillgång till bil. Eller nyttan med renare luft, mindre buller och att bostadsområden inte behöver trasas sönder av nya trafikleder. Alltså det som tillhör politikernas vision om en bättre framtida stad.

Sådana positiva sidor bör politikerna betona och verka för, i stället för att mest se trängselskatter som ett redskap för att bygga in oss i ännu mera trafikberoende - när vi i stället borde hushålla med råvaror och ändliga resurser för att kunna dela med oss jämnare till andra folk.

Så sett kan "miljöavgiften" trängselskatt bli början på en bättre, mera positiv framtid.

TRängsel-­skatten

i göteborg