Metallfacket är irriterat över att Saabs konkursförvaltare fortsätter tiga som musslor om vilka spår de jobbar på, för framtiden i fabriken.

Tystnaden borde lugna facket i stället.

Leif Håkansson, ombudsman på IF Metall i norra Älvsborg menar att bristen på information fortsätter skapa problem för hans medlemmar.

- Konkursförvaltarna måste informera om det finns några hinder för en försäljning av hela verksamheten, sa han i lokalradion över Trollhättan i går.

De uppsagdas ängslan kan alla förstå. Metallarbetare eller ingenjörer vill veta om det är någon idé att vänta och hoppas på återstart? Eller om de ska söka och hoppa på andra jobb som eventuellt dyker upp.

Tyvärr försöker facket här förespegla sina trogna medlemmar mer än vad som är realistiskt.

Konkursförvaltarna får inte arbeta så öppet. Visserligen har de upprepat att huvudspåret är att försöka sälja fabriken odelad, men deras huvuduppgift är att leverantörer och andra kunder ska få tillbaka så mycket som möjligt av vad Saab är skyldigt. Någon hänsyn till fortsatt sysselsättning i gamla lokalerna behöver de formellt inte ta.

Saabs konkurs är inte bara en av de största som drabbat Sverige och som kommer att ta tid att reda ut. Hela 55 jurister är nu inkopplade.

Konkursen har också träffat en av nationalklenoderna och skär känslomässigt i hjärtat hos många av oss. Förhoppningarna är ett gott slut, och även mediernas nyhetsrapportering trissar därför upp förväntningarna. Många gånger tyvärr till mindre realistiska höjder.

Går det ens att växa sig lönsam igen ifall nya Saab bara får tillverka en enda bilmodell, och det blir snart tio år gamla 9-3? "Boven" som fäller återstarten behöver inte vara GM, som nu blivit konkurrent och skyddar sina egna och sina partners intressen. Boven kan lika väl bli marknadens otillräckliga intresse här, i Europa eller i Kina.

Sådana spekulationer behöver konkursförvaltarna inte ta hänsyn till. De behöver inte heller bry sig om kritik.

- Det är tydligt att de inte vill se en helhetslösning, hette det häromdagen. En lögnaktig åsikt, hoppas vi. Förvaltarna får aldrig förkasta någon utväg i förväg, i jakten på att få in pengar.

Lika fel vore att öppet kommentera pågående förhandlingar och ge de olika spekulanterna fri insyn i varandras budgivning, något som i värsta fall kan sänka priset.

Konkurslagen (Kapitel 7, paragraf 8) säger exakt: Det åligger förvaltaren att till vara borgenärernas gemensamma rätt och bästa samt vidta alla de åtgärder som främjar en förmånlig och snabb avveckling av boet.

Alltså maximalt med pengar ur boet!

Men lagtexten fortsätter så här: Första stycket hindrar inte att förvaltaren vid avvecklingen av boet beaktar vad som är ägnat att långsiktigt främja sysselsättningen, om det kan ske utan att borgenärernas rätt nämnvärt förringas.

Därför borde facket glädja sig. Ett litet hopp kanske finns. Även om vi förstår otåligheten.