I morgon kommer regionråden i Västra Götaland att få nya chocksiffror som visar att budgeten kommer att gå back 1 150 000 kronor redan i år.
Ännu dystrare väntas nästa år bli.
Redan i förra torsdagens GT sa Miljöpartiets regionråd Birgitta Losman att skatten måste höjas. Det kan bli först 2013 eftersom budgeten för 2012 är färdigförhandlad.
2011 är ett förlorat år. Tre veckor före nyår pekar prognosen på att bokslutet blir minst 588 miljoner kronor sämre än budgetens farhågor.
Men nej, höjd skatt är inte enda räddningen framöver.
Kostnadskontrollen kan skärpas. I år har regionens olika verksamheter haft 521 personer fler i tjänst - som de inte hade rätt att anställa enligt regionledningen.
Penningflödet till sjukvården och mellan sjukhusen måste styras upp. År efter år behandlar sjukhusen fler patienter än vad de får anslag för. Men exakt hur mycket varje sjukhus egentligen går minus vet ingen, när de till exempel bollar över operationer och lastar kostnaderna på varandra.
Sjukhusen måste lära sig att effektivisera bättre. Ingen tror väl att alla operationssalar redan utnyttjas maximalt, även om många förbättringar skett?
Politikerna borde också göra översyn av taxorna igen. Det är alltid impopulära beslut, som kan reta väljarna. Men biljettpriserna på Västtrafik täcker nu i snitt bara 40 procent av resans verkliga kostnad. För några år sedan var det hälften och innan dess fick resenärerna betala upp mot 60 procent.
Regionstyret (S+V+MP) handlar nervöst. Men politikerna behöver inte sätta allt kaffe i vrångstrupen direkt.
En del av årets minussiffror är bara budgetteknik. Pensionsskulden till de anställda har ökat, mest på papperet. När räntorna är låga, och pensionerna därför inte växer så att de verkar räcka till kommande utbetalningar, lägger regionledningen på ett extra minus i bokföringen.
Men alla pensioner ska inte betalas ut redan nästa år, utan fördelas över lång tid framöver. Och tills dess kan räntorna ha stigit igen och extraskulden försvinner av sig själv.
Regionstyret litar också helt på SKL:s bedömningar av skatteintäkternas utveckling, trots att organisationen Sveriges kommuner och landsting räknat för lågt i sina prognoser flera år i rad.
Oppositionen menar därför att den verkliga nedgången sedan i somras stannar vid 200 miljoner och inte 588 miljoner kronor. Och att det skulle räcka med att förstärka nästa års budget med 300-400 miljoner för att nå balans.
I stället har S+V+MP slagit till med ett hårda sparbeting på vården direkt.
Och det kan kanske behövas när Birgitta Losman otaktiskt i GT lovar höjd skatt flera år i förväg. Det ju är en signal till verksamhetscheferna att - ni behöver egentligen inte spara - lita på att mer pengar kommer snart.
